kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 485 landssvikarnas invändningar om att föreskrifter stred mot eller saknade stöd i grundlagen. Något bör också sägas om den omedelbara naturrättsrenässansen efter andra världskriget. Det är inte förvånande att många, sedan vidden av Hitlers människorättskränkningar blivit klar, efterlyste möjligheter att säga att den rättsordning som rått i Tyskland åren 1933-45 inte var en rättsordning utan en orättsordning. För att kunna säga detta behövdes en rätt ovanför den positiva rätten.405 Detta skulle i sin tur kunna innebära att den redan före kriget etablerade rättsrealismen var stigmatiserad,406 eftersom dess ifrågasättande av naturrätt och rättigheter passade som hand i handske för en makthavare som ville frånkänna en del människor även de mest grundläggande rättigheter. Rättsrealismen i Norge och Danmark förlorade emellertid inte i anseende på ett sådant sätt. Johan Östling har försökt förklara varför rättsrealismen i Sverige från tiden före kriget kom åter efter kriget: Motsatsställningen mellan nazism och naturrätt var inte självklar.407 Den svenska och danska realismen hade anknutit sig till den demokratiska rättsstatens uppbyggnad, medan den förkastade metafysiken kunde kopplas samman både med naturrätten och den nazistiska synen på ”rätten” innefattande bland annat den så kallade Führer-principen. Det förhållandet att det efter andra världskriget var ganska uppenbart vad sominte kunde anses varaübergesetzliches Recht var med det synsättet en historisk erfarenhet att lära av men inte ett bevis för att det fanns en naturrätt som kunde sätta en gräns för lagstiftningsmakten. Det nu förda resonemanget kommer att återupptas i det sista avsnittet i nästa kapitel, där de mer långsiktiga konsekvenserna av 1940-talets erfarenheter kommer att diskuteras. Precis som man kan diskutera om den danska formuleringen ’med den Sikkerhed, som maatte kræves’ var en generellt tillämplig formell normprövningsmarginal för förhållandet mellan grundlag och lag eller bara avsåg expropriationssituationen, kan man fråga sig vad Nedre justitierevisionen avsåg med sitt uppenbarhetsrekvisit i NJA1948 s. 188. Avsåg det just kompetensfrågan, eller gällde det förhållandet mellan lag och grundlag generellt? 405 Jfr Radbruch 1950 samt Wright 1946 och 1947. 406 Se till begreppet Johan Östling, Nazismens sensmoral. Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning, Stockholm 2008, s. 112-116. 407 Östling 2008 s. 181-198. Normprövningsmarginaler
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=