konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 48 utanför common lawmen inom ramen för civil law. Den nordiska rättsfamiljen delas vidare in i två undergrupper: Sverige och Finland å ena sidan och Danmark, Norge och Island å den andra. Länderna har, enligt vad denna uppfattning fäster vikt vid, samma struktur av medeltida lagar som under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal ersattes av nya lagverk, vars bestämmelser i sin tur har ändrats och kompletterats genom lagstiftning och rättspraxis. Vidare har likartade nordiska lagar antagits från det sena 1800-talet och under omkring hundra år därefter. Romersk rätt har endast påverkat de nordiska rättsordningarna på begränsade områden, där de medeltida lagarna inte räckt till, såsom avtalsrätt, kredit- och säkerhetsrätt, bolagsrätt och konkursrätt. Vidare har Zweigert och Kötz nämnt den nordiska rättsvetenskapliga attityden, som kännetecknas av realism och förnuft.71 Zweigerts och Kötz’ placering av nordisk rätt inomcivil lawföranleder några kommentarer. Den belgiske rättshistorikern R. C. van Caenegem har lyft fram sex väsentliga rättskulturella skillnader mellan civil lawoch common law. Skillnaderna består i om rätten kodifierats eller inte, om en tydlig skillnad mellan privaträtt och offentlig rätt görs, domarens ställning, rättsvetenskapsmannens ställning, förhållandet mellan materiell rätt och processrätt samt förhållandet mellan kontradiktorisk och inkvisitorisk process.72 Dessa skillnader är intressanta, för det finns ingen tydlig nordisk rättskultur på dessa områden. Det finns stora lagverk från tiden runt år 1700, men de är inte kodifikationer på samma sätt somCode Civil eller Bürgerliches Gesetzbuch. En skillnad mellan privaträtt och offentlig rätt görs, men medan svenska och finska förvaltningsbeslut prövas av förvaltningsdomstolar som i det tysk-franska systemet prövas deras norska och danska motsvarigheter av allmänna domstolar i tvistemålsförfarande. När det gäller domarens och rättsvetenskapsmannens ställning kan konstateras att det är svårt att med Caenegem säga att the bench is paramount eller att the professor is paramount när det gäller nordiska förhållanden. Det nordiska förhållandet mellan materiell rätt och processrätt motsvarar civil law-systemets, men under 1900-talet har tydliga steg tagits från det inkvisitoriska till det kontradiktoriska förfarandesättet. Som kommer att framgå i det följande är inte heller distinktionen mellan Östnorden och Västnorden självklar.73 Detta leder till ett ifrågasättande av 71 Konrad Zweigert och Hein Kötz, An Introduction to Comparative Law, 2 uppl., Oxford 1987, s. 286-295. Se också Michael Bogdan, Concise Introduction to Comparative Law, Groningen 2013, s. 76. 72 Caenegem 2002 s. 38-53. Se också Legrand 1996 s. 64-74.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=