kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 479 ningunder rubriken ”Norges kamp för rätten”.396 Han ställde där den norska rättsordningen, med de inskränkningar som enligt krigets lagar var tillåtna, mot ockupationsmaktens försök att radikalt göra om Norges författning i nationalsocialistisk riktning. Han kunde åberopa uttalanden som tydligt visade att ambitionen var att låta parlamentarismen och den liberala rättsstaten (med dess åtskillnad mellan generell föreskrift och beslut i ett enskilt fall) ersättas av Führer-principen. En sådan omvandling låg inte inom vad som var tillåtet enligt krigets lagar. Någon inskränkning av domstolarnas grundlagsfästa oavhängighet tilläts inte heller av krigets lagar, vilket Høyesterett hade klargjort för ockupationsmaktens regering. I fokus kom frågan om lagprövningens existens. Enligt Undén var ”för oss svenskar [---] scenen där höiesteretts ledamöter gentemot ockupationsmakten hänvisa till sitt lands författning på ett egendomligt sätt förtrogen”.397 Tankarna gick till Runebergs Landshövdingeni Fänrik Ståls sägner och den orädde ämbetsmannens åberopande av lag mot makt. ”Norges höiesterett har med samma fasthet och mod hänvisat till sitt lands författning och vägrat att ge sin auktoritet åt en rättsskipning som böjer sig för maktspråk.”398 Det var här fråga om den negativa sidan av det konstitutionellt kritiska dömandet. Om alltså Norges Høyesterett agerade på detta symboliskt viktiga sätt, förekom inte något sådant symbolhandlande på motsvarande nivå i de andra länderna. Andreas Cervins agerande i fallet med kvarstadsbåtarnamotsvarar i sak Høyesteretts agerande och som lokal domare med motståndskraft knyter hans agerande somminnesplats an till Wibelius. Högsta domstolen markerade genom att utföra en korrekt prövning men inte på samma symboliska vis. I Danmark blev Troels G. Jørgensens agerande beträffande kommunistlagen en symbol för samarbetspolitiken, och det lämpliga i handlingssättet diskuterades både i samtiden och efteråt. I Juristenår 1945 finns några texter som tillkom i samband med att hedersdoktorat tilldelades Birger Ekeberg och Östen Undén som en symbol för Danmarks tack till Sverige för hjälp och stöd under kriget och Paal Berg som en symbol för kampen för rätten.399 Birger Ekeberg anknöt till de nedärvda rätts- och frihetsidealen,400 Paal Berg till domarens frihet och oavhängighet401 396 Östen Undén, ”Norges kamp för rätten” i SvJT1941 s. 889-895. 397 Undén 1941 s. 895. 398 Undén 1941 s. 895. 399 Thomas Frølund, ”Paa Tinderne” i Juristen1945 s. 115-116. 400 Birger Ekeberg, ”Till Danmarks jurister” i i Juristen1945 s. 119-120. 401 Paal Berg, ”Dommerkaldet” i Juristen1945 s. 120-122.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=