kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 477 byggnadskassa),394 dels att domstolarna, låt vara inte uttryckligen men i realiteten, tillämpade en strikt lagtolkning av skatterättsliga regler till nackdel för lagstiftarens syften. Här kommer alltså två rättssäkerhetsgarantier till uttryck, som visserligen inte innebär att lagprövning utförs men att lagarna prövas mot grundläggande rättsstatliga principer. Att Sundberg skrev om lagprövningen i en bok med titeln Medborgarrätt ligger i linje med hans synsätt – det handlade om att medborgarens rättssäkerhet på olika sätt borde ges ökat skydd mot statens maktutövning. Grundlagen var överordnad, och lagprövningen borde visserligen anpassas efter olika situationer men det politiska inslaget i bedömningen var nu nedtonat jämfört med år 1930. Omfattningen av rätten till domstolsprövning av administrativa beslut var delvis oklar men i vart fall begränsad, vilket också begränsade det område där lagprövning kunde utföras. Icke desto mindre ansåg sig domstolarna behöriga att kontrollera att lagstiftaren och regeringen hade hållit sig inom sina gränser när de drog in förmåner, beslutade om avgifter och omreglerade verksamheter. Legaliteten – att lagstiftarens syfte med en föreskrift inte kunde få genomslag när det inte täcktes av ordalydelsen – var viktigare än grundlagsenlighe-ten. Även häri låg dock ett väsentligt medborgarskydd. I Danmark blev Ernst Andersen och Alf Ross tongivande. Enligt dem var grundlagen överordnad lagen och domarna kunde pröva lagars grundlagsenlighet, men lagstiftaren hade ett sådant tolkningsföreträde att lagprövningen nästan saknade en funktion att fylla. I Norge var Andenæs och Castberg mer frimodiga och tillerkände domstolarna en reell funktion som grundlagens väktare. Sundberg var på samma linje i Sverige, men det kan inte läggas till grund för slutsatsen att svensk doktrin över huvud taget var av samma uppfattning. Som framgick i avsnitt 3 var ju exempelvis Lundstedt, i likhet med Olivecrona, mycket skeptisk till att domstolarna skulle ha en sådan funktion. Medborgarrättsperspektivet stod mot rättsrealismens synsätt att rätten utgjordes av det iakttagbara statliga agerandet. Praxis under dessa år är så begränsad att det är svårt att dra några slutsatser om dansk och norsk rätt. Om rättsfallen tyder på något är det att domar394 Jfr ävenNJA1949 s. 330; jfr därtill justitierådet Santessons tillägg i NJA1950 s. 333. Sammanfattande slutsatser: Medborgare och domstolsprövning Sammanfattande slutsatser: Olika synsätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=