konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 470 ses giltighet.”369 Halvar G. F. Sundberg uppfattade också fallet som ett stöd för lagprövning.370 Utöver NJA1928 s. 88, som handlade om ett lönereglementes grundlagsenlighet, kan man jämföra medNJA1907 s. 188 (prästdotterns pension). I det fallet ansågs staten inte genom administrativa föreskrifter kunna ingripa i bestående civila rättsförhållanden, medan så hade varit möjligt genom samfälld lag. Samma sak får antas gälla i det nu aktuella fallet, nämligen att privilegiet hade kunnat upphävas men att fel lagform hade använts. Det var alltså lagprövning som utfördes, och legalitetsprincipen var den överordnade normen. För att driva apoteksverksamhet krävdes innehav av ett apoteksprivilegium, och ett sådant privilegium kunde vara antingen säljbart eller osäljbart. År 1873 förordnade Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande, att all överlåtelse av apoteksprivilegier mellan enskilda skulle med utgången av år 1920 upphöra att vara gällande, ”så att derefter rättigheten till apoteksrörelses idkande kommer att under alla förhållanden wara beroende allenast af de föreskrifter, som i fråga om sådan näring i allmänhet meddelas”.371 Kungl. Maj:t förordnade samtidigt om inrättande av en amorteringsfond som skulle lösa in de existerande säljbara apoteksprivilegierna. Ett inlöst privilegium skulle därefter inte få överlåtas, utan ny apotekare skulle tillsättas i den ordning som gällde för personliga privilegier. År 1936 utfärdade Kungl. Maj:t föreskrifter om avgifter från apoteken för gemensamma ändamål, bland annat till en fond för pensionering av apotekare och en fond för reglering av priset på läkemedel. I NJA1948 s. 188 stämde apotekaren G. H. J. Dahls dödsbo kronan och anförde att avgiften till fonden för reglering av priset på läkemedel inte avsåg något gemensamt ändamål för apotekarna utan avsåg ett allmänt ändamål, nämligen billigare läkemedel – ett ändamål som stred mot apotekarnas korporativa intressen. ”Därav framginge”, enligt dödsboet, ”att avgifterna i nämnda del hade karaktär av skatt. En sådan skatt kunde emellertid icke av K. M. allena påläggas apotekarna utan fordrade ett riksdagens beskattningsbeslut”.372 Eftersom beloppen hade förts till fonden utan laga grund var kro369 RÅ1943:30 på s. 59. 370 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 49. 371 Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående afskaffande av de så kallade säljbara apoteksprivilegierna, SFS1873:55 s. 1. Jfr till norska apoteksprivilegier Augdahl 1938 s. 397-398. 372 NJA1948 s. 188 på s. 189. • Apoteksavgift skatt? Uppenbar grundlagsstridighet?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=