kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 467 År 1947 utkom lärobokenMedborgarrätt, som omfattade den del av statsrätten som berörde medborgarens förhållande till staten. Bland annat frågor om medborgarskap och medborgerliga skyldigheter och fri- och rättigheter behandlades. I ett inledande kapitel tog Halvar G. F. Sundberg upp frågor om ”Statsrättens begrepp och innehåll” och behandlade därvid frågan om domstolarnas lagprövningsrätt.354 Sundbergs anslag var klart: Redan innan han analyserade domstolarnas lagprövningsrätt slog han fast att utan en sådan skulle de 1809 angivna grunderna för författningen – statsmakternas inbördes bevakning och inbördes återhåll – upplösas.355 Han återkom sedan till detta och argumenterade för att domstolarnas del i bevakningen av de övriga statsmakterna på ett naturligt sätt kunde ske genom att grundlagsstridiga lagar åsidosattes; det var här fråga om bevakning av att lagar som reellt ändrade grundlagen utan att ha stiftats i grundlagsändringsförfarande inte hade verkan. Grundlagen var enligt Sundbergs synsätt hierarkiskt överordnad lag.356 Att administrativa författningar som stod i strid med lag eller grundlag kunde åsidosättas av domstol ansåg Sundberg klart enligt praxis, bland annat NJA1934 s. 515 (Lübeckska målet). Något rättsfall omhur allmän lags grundlagsenlighet skulle bedömas fanns inte, men Sundberg fann att det inte förelåg någon relevant skillnad som gjorde att domstolarna skulle kunna pröva kungens lagstiftning men inte kungens och riksdagens samfällda lagstiftning. Att betydelsen av lagprövning i det senare fallet var begränsad var en annan sak. Lagrådet skulle yttra sig beträffande sådana lagar, och regering och riksdag skulle förmodligen följa lagrådets rekommendationer samtidigt som domstolarna troligen inte skulle finna en av lagrådet accepterad lag grundlagsstridig.357 Domstolarna hade enligt Sundberg även lagprövningsskyldighet, när part invänt att en lag var grundlagsstridig. De borde emellertid anpassa prövningen efter omständigheterna. En påvisad stridighet mellan författning av lägre och högre valör behövde inte alltid leda till att den lägre åsidosattes. 353 Andersen 1954 s. 468. 354 Fahlbeck m.fl. 1947. Se angående Sundbergs syn på rättighetsskyddet enligt 16 § regeringsformen Halvar G. F. Sundberg, ”Lagröta” i SvJT1945 s. 387-390. 355 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 32. 356 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 37-39, 43. 357 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 43-51. Sverige Medborgaren och staten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=