kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 465 därför, krävdes grundlagsstiftningsförfarande för att inskränka dem. Man kan jämföra Ross’ syn på rätten som en ”faktisk social Orden” med Olivecronas uttalande drygt 20 år tidigare om att om att ”Grundlagens kraft är betingad av att statsverksamheten faktiskt bedrives enligt densamma”.348 Det realistiska synsättet är tydligt. Att Ross skrev som han gjorde år 1948 visar att krigsårens erfarenheter inte föranledde den slutsatsen att det finns rättigheter som går före ’gällande rätt’. Begreppet ’rättighet’ var bara ett sätt att beskriva ett rättsförhållande och hade inte någon egentlig ”semantisk referens”.349 I UfR1949 s. 922 var det fråga omdomstolsprövning av ett beslag av ett flygblad från det kommunistiska ungdomsförbundet. Utdelandet var enligt polisen ägnat att störa den allmänna ordningen, och domstolarna höll med i tre instanser. Frågan om beslagets grundlagsenlighet – i förhållande till yttrande- och tryckfriheten – uppmärksammades inte i målet. Frågan nämndes inte av någon domare, men enligt Peter Germers uppfattning var beslaget otvivelaktigt grundlagsstridigt.350 Germers slutsats är att domarna brast i sin kritiska attityd: de var inte besjälade av någon frihetsideologi och värnade mera om polisen än om yttrandefriheten.351 I UfR1949 s. 1058 skulle delar av en godsägares mark exproprieras så att en järnväg skulle kunna anläggas. Staten ville också expropriera grus och sten som behövdes för byggandet av järnvägen, men godsägaren motsatte sig den erbjudna ersättningen i den delen. Staten ville betala markvärdet (beräknat på värdet för mindre bra jordbruksmark), medan godsägaren ville ha betalt för försäljningsvärdet av tillgångarna. Staten argumenterade för att det inte var fråga om expropriation av grus och sten utan om en inskränkning i äganderätten. Østre landsret fann att staten hade agerat i enlighet med bestämmelser i en lag av år 1942 och en förordning av år 1845, ”hvilke sidste bestemmelser har været anvendt i praksis i ca. 100 år efter grundlovens givelse”, och domstolen beaktade att ägaren aldrig hade exploaterat och inte heller haft för avsikt att exploatera grusfyndigheten. Därför, uttalade domstolen, ”findes der 348 Olivecrona 1925 s. 310-311. Se Kap. 4 avsnitt 4. 349 Alf Ross, Om ret og retfærdighed. En indførelse i den analytiske retsfilosofi, København 1953, s. 206-227, ssk. s. 210, densamme, ”Tû-Tû” i Fskr. till Henry Ussing, København 1950, s. 468484. 350 Germer 1973 s. 227-231. Två rättsfall
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=