konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 464 stolenes Stilling indenfor Statsstyret er gavnligt at søge at undgaa Underkendelse”,341 en uppfattning som Andersen hade, skulle grundlagskonform tolkning vara bättre än åsidosättande.342 Författningsbestämmelserna skyddade enskildas rättigheter mot staten, men nästa fråga var om dessa kunde inskränkas mer än grundlagen medgav vid statsrättslig nöd. Avgörande var enligt Andersen omman anlade det naturrättsliga synsättet att individerna hade rättigheterna före författningens tillkomst och oberoende av denna, eller om rättigheterna var givna genom författningen. I det senare fallet fanns inga rättsfilosofiska hinder mot att inskränka rättigheterna i nödlägen. Andersen uttalade sig för en statsrättslig nödrätt. Han konstaterade att domstolarna då och då hade accepterat verkningarna av sådan nödrätt men att det verkligt betydelsefulla var om det fanns en allmän acceptans eller inte.343 På annan plats i boken utvecklade Alf Ross, apropå grundlagens frihetsrättigheter, skillnaden mellan naturrätt och gällande rätt. Frihetsrättigheterna hade enligt Ross ett ursprung i naturrätten, särskilt i 1600-talets puritanska religiösa idealism i England. Tanken hade varit att människorna först hade dessa friheter och sedan bildade staten för att skydda dem. Idén skulle sedan ha spridits genom Locke till USA och därefter vidare till Frankrike för att så småningom dyka upp i olika grundlagar.344 Ross menade i stället att enligt ”vor Tids herskende retsteoretiske Opfattelse”345 var de naturrättsliga föreställningarna villfarelser som hade sin grund i en sammanblandning om hur rätten är och hur den bör vara: Friheterna och rättigheterna var för Ross inte okränkbara, grundlagsskyddet för dem betydde bara de inte skulle kunna upphävas eller ändras ”ved en overilet Beslutning fra den ene Dag til den anden”,347 och därför, men bara 341 Ross och Andersen 1948 s. 84, båda citaten. 342 Ross och Andersen 1948 s. 84-85. 343 Ross och Andersen 1948 s. 88-91. 344 Ross och Andersen 1948 s. 175-180. 345 Ross och Andersen 1948 s. 180. 346 Ross och Andersen 1948 s. 180. 347 Ross och Andersen 1948 s. 180-181. ”Naar vi som Jurister anvender Udtrykket ’gældende Ret’ som Betegnelse for en vis faktisk social Orden, der opretholdes gennem den statslige Organisation, er det klart, at der ikke kan eksistere nogen Rettighed før eller uafhængig af den statslige Organisation. ’Menneskerettighederne’ har derfor ingen Eksistens uafhængig af Statsmakten og som en Skranke for denne, men kun forsaavidt de er anerkendt indenfor den faktisk gældende sociale Ordens rammer.”346
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=