konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 462 Madison hade slagit fast – grundlagen bara vara tomma ord och inte vara överordnad lagen. En rättssedvana var lagprövningsrätten dock inte, för riksdagen hade inte accepterat den.328 Lagprövningens existens var dock inte den viktiga frågan, utan hur grundlagen skulle tolkas, och därmed vilken räckvidd lagprövningen skulle ha. Det fanns två sätt att tolka grundlagen. Ett ’absolut’ synsätt kunde föras tillbaka till naturrätten och innebar att författningen skulle ha en oföränderlig, historiskt korrekt tolkning; grundlagen skulle stå fast som en klippa. Ett ’relativt’ synsätt tog hänsyn till att grundlagen skulle gälla under generationer och därför användas under skiftande förhållanden, varför dess innehåll ”i et vist Omfang gennem Fortolkning kunne tilpasses til ændrede Behov og ændrede Forestillinger.”329 Enligt Andersen visade erfarenheten att politiker generellt ville tolka grundlagar efter samtidens behov och föreställningar, medan många jurister såg dem somoföränderliga. Om emellertid domstolarna accepterade det relativa synsättet kunde det knappast bli en allvarlig konflikt mellan lagstiftare och domstolar om grundlagstolkningen.330 En sådan konflikt skulle, efter vad Andersen underförstått tycks mena, vara av ondo. Andersen hänförde Matzens motstånd mot parlamentarismen till den absoluta grundlagstolkningen och Knophs samt även Castbergs friare sätt att tolka den norska grundlagen till det relativa synsättet. Andersen fann det karakteristiskt för den danska Højesterets sätt att resonera, att den ”Gang paa Gang har anvendt smidige Fortolkningssynspunkter og derved undgaaet Konflikter i Forfatningssager.”331 I UfR1887 s. 142 (tillfällig strafflag) hade således Højesteret i strid mot vad som var tanken bakom grundlagen låtit en tillfällig lag gälla trots att den inte förelagts nästa riksdag; detta trots att det fanns en ganska stor benägenhet att pröva just tillfälliga lagars grundlagsenlighet.332 I UfR1935 s. 1 (domarpensionering) hade också Højesteret ”ved at tiltræde en nyere Fortolkning af Grundloven [---] undgaaet Konflikt med Lovgivningsmagten”.333 Højesteret tolkade om grundlagen, och Andersen ansåg dessutom att det var en rimlig grundlagsomtolkning att förena en obligatorisk åldersgräns med ordinär pension och diskretionärt avsättande med full bibehållen lön.334 Möjligheten att tolka om grundlagen var som sagt i första 328 Ross och Andersen 1948 s. 79-80, 87. 329 Ross och Andersen 1948 s. 80. Kurs. hos Andersen. 330 Ross och Andersen 1948 s. 80-81. 331 Ross och Andersen 1948 s. 82. 332 Ross och Andersen 1948 s. 133-135. 333 Ross och Andersen 1948 s. 82. 334 Ross och Andersen 1948 s. 82-83, 172-173.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=