konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 46 Någon rättshistorisk komparation av de nordiska ländernas rättsutveckling när det gäller domarnas attityd till vad jag kallar konstitutionellt kritiskt dömande har ännu inte genomförts. Denna avhandling vill råda bot på denna brist. På ett internationellt plan finns forskning som underlättar analysen av det tankegods som de nordiska juristerna har påverkats av. Väsentligast är här tysk rättsutveckling. Regina Ogorek har, som redan nämnts, år 1986 uttömmande analyserat de tyska domarnas förhållande till lagtolkning, prejudikaträtt och kontroll över förvaltningen under 1800-talet och därvid använt dikotomin Richterkönig oder Subsumtionsautomat.60 Den tyske rättshistorikern professor Michael Stolleis stora verk om den tyska offentliga rättens historia,61 Nadine Herrmanns doktorsavhandling om normprövningen i den moderna konstitutionella staten,62 och professor Manfred Friedrichs historik över den tyska statsrättsvetenskapens historia63 har alla varit till stor nytta, liksom en kärnfull artikel av Werner Heun64 och en kortfattad skrift av Christoph Gusy.65 Jag har konsulterat de tyska rättsvetenskapsmän som nordiska författare, särskilt flitigt på 1800-talet, har åberopat som stöd för sina uppfattningar. Amerikansk rättsutveckling är också viktig för förståelsen av vad som påverkade Nordens jurister. Här har jag, som nämnts, utgått från Ragnhildur Helgadóttirs verk.66 Den amerikanska litteraturen på området är omfattande och präglas av den debatt som förts och förs mellan forskare med olika meningsinriktningar, särskilt när det gäller graden av intensitet i normprövningen och förhållandet mellan demokrati och rättighetsskydd.67 Jag har här 60 Regina Ogorek, Richterkönig oder Subsumtionsautomat. Zur Justiztheorie im 19. Jahrhundert, Frankfurt am Main 1986, nytryck i Aufklärung über Justiz. Abhandlungen und Rezensionen, bd 2, Frankfurt am Main 2008, (cit. 2008:2). 61 Michael Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland: del I, Reichspublizistik und Policeywissenschaft, 1600-1800; del II, Staatsrechtslehre und Verwaltungswissenschaft, 18001914; del III, Staats- und Verwaltungsrechtswissenschaft in Republik und Diktatur, 1914-1945; del IV, Staats- und Verwaltungsrechtswissenschaft in West und Ost, 1945-1990; München 1988, 1992, 1999 resp. 2012; även dens. ”Judicial Review, Administrative Review, and Constitutional Review in the Weimar Republic” i Ratio Juris, vol. 16, 2003. 62 Nadine E. Herrmann, Entstehung, Legitimation und Zukunft der konkreten Normenkontrolle im modernen Verfassungsstaat, Berlin 2001. 63 Manfred Friedrich, Geschichte der deutschen Staatsrechtswissenschaft, Berlin 1997. 64 Werner Heun, ”Supremacy of the Constitution, Separation of Powers, and Judicial Review in Nineteenth-Century German Constitutionalism” i Ratio Juris, vol. 16, 2003, s. 195-205. 65 Christoph Gusy, Richterliches Prüfungsrecht. Eine verfassungsgeschichtliche Untersuchung, Berlin 1985. 66 Helgadóttir 2006. 67 Se översiktligt Raoul Charles van Caenegem, European Law in the Past and in the Future.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=