kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 459 Sammanfattningsvis ansåg Andersen att riksdagen hade ”en naturlig Adkomst til” att bestämma elastiska grundlagsbestämmelsers räckvidd och att sådana grundlagsbestämmelser kunde anpassas till ”Nutidens Forestillingskreds”.308 I synnerhet borde etablerade tolkningar av grundlagsbestämmelser inte rivas upp i syfte att beteckna hävdvunna förfaranden som grundlagsstridiga.309 Andersen såg med gillande att Højesteret hade varit försiktig med att åsidosätta lagar och att domstolen därmed ”i Gerning vist Respekt for Folkestyret”.310 Så länge Højesteret skulle följa denna linje, och om lagstiftaren inte överskred de mycket vida ramar som Andersen hade ställt upp, skulle frågan om lagprövningens existens vara förhållandevis betydelselös. Andersen gick också in på frågan om lagprövningen alls existerade i Danmark, och han hävdade därvid att den grundlagsstiftande riksförsamlingen hade tagit avstånd från den.311 Som jag närmare har redogjort för på annan plats312 kan några sådana slutsatser emellertid inte dras. Oavsett vilket ansåg Andersen att domstolar självklart hade rätt att åsidosätta lagar, som ”aabenbart for alle og enhver”313 var grundlagsstridiga, men att de borde avhålla sig från att åsidosätta lagar som ansetts grundlagsstridiga först efter tolkning av grundlagen. Den amerikanska Högsta domstolens avgöranden blev, mer eller mindre tydligt i anslutning till Andersens bok, också diskuterade i Juristen. Højesteretssagfører Th. Thorsteinsson diskuterade år 1951 bland annat domstolens prövning av New Deal, och hans uppfattning om domstolens praxis var ganska uppskattande: Thorsteinsson jämförde perioden 1935-36, då tolv viktiga unionslagar åsidosattes, med perioden 1937-41, då fler och mer betydelsefulla unionslagar godtogs. Han kallade jämförelsens resultat förbluffande. Å ena sidan motsatte 308 E. Andersen 1947 s. 71, båda citaten. 309 E. Andersen 1947 s. 128-137. 310 E. Andersen 1947 s. 71. 311 E. Andersen 1947 s. 73-76. 312 Se kap. 2 avsnitt 1. 313 E. Andersen 1947 s. 91 314 Th. Thorsteinsson, ”The New Deal i Amerikas Højesteret” i Juristen1951 s. 153-170. • Fortsatt diskussion ”Dommene viser, hvor fjernt rettens opgave ligger fra ordinære domstoles. De viser tillige den reelle betydning af, at udgangspunktet for den amerikanske forfatning er friheden. Hvad der ikke udtrykkeligt er tillagt unionen eller staterne tilkommer borgerne.”314
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=