kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 457 var emellertid rädd för att Højesteret, med stöd i Knud Berlins uppfattning, skulle utvidga sina befogenheter, och han såg som sin uppgift att kämpa emot.297 Han tog den amerikanska rättsutvecklingen som exempel och lyfte fram att Högsta domstolen hade tolkat den amerikanska grundlagen alltför vittgående, något han ansåg framgick av den rikhaltiga förekomsten av dissenser, nya prejudikat som ändrade äldre ställningstaganden och uttalanden i doktrin. Han konkluderade: ”Kærnen i den amerikanske Lære er derfor Højesterets Stilling som den Myndighed, der afgør tvivlsomme Forfatningsfortolkningsspørgsmaal.”298 Eftersom frågan om hur grundlagen skulle tolkas påverkade alla övriga frågor om lagprövning tog sig Andersen an denna fråga. Men han analyserade inte frågan om vid eller snäv grundlagstolkning på ett generellt plan utan utifrån skillnaden mellanoriginal intent ochliving constitution: Andersen analyserade den amerikanska rättsutvecklingen och ställde Storys och Cooleys original intent-doktrin mot den uppmjukning av praxis somOliver Wendell Holmes inlett och som hade stöd redan i Hamiltons och Marshalls läror. Enligt Andersen var rättsläget anno 1947 åter på ett stadium där Högsta domstolen nästan alltid skulle kunna rättfärdiga den omtolkning av grundlagen som kongressen gjort genom sin lagstiftning.300 I sin analys av den begränsade delegationen av makt i det 10:e tillägget till den amerikanska grundlagen anförde Andersen att enligt ”traditionelle Synspunkter paa Fortolkning af Hovedregel og Undtagelse bør Forbundets Kompetence ikke udvides gennem fri Fortolkning”, varför unionens behörighet att lagstifta rätteligen skulle tolkas restriktivt rent juridiskt. Andersen ställde emellertid denna juridiska lagtolkningsprincip mot friare, politiska, grundlagstolkningsmönster, och det är kollisionen mellan dessa tolkningsläror som kan leda till uppslitande författningsstrider, ”hvis der ikke i den øverste Domstol sidder Dommere, som ogsaa kan tænke politisk og gaa med til at omfortolke Forfatningen, saa den tilpasses til ændrede Forhold og Anskuelser”.301 297 E. Andersen 1947 s. 12-13. 298 E. Andersen 1947 s. 15. 299 E. Andersen 1947 s. 16. 300 E. Andersen 1947 s. 16-41. 301 E. Andersen 1947 s. 22-23, båda citaten. ”Er skrevne Forfatningsloves Indhold stive, uforanderlige Bestemmelser, der maa fortolkes saaledes, at man forsøger at udtrykke Datidens Anskuelser, eller kan Indholdet i et vist Omfang omfortolkes efter Nutidens Behov?”299
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=