konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 456 År 1947 satte professorn i offentlig rätt Ernst Andersen in lagprövningen i ett historiskt, filosofiskt och komparativt sammanhang. Han sammanställde frågan omvem– lagstiftaren eller domstolarna – som skulle slutligt pröva lagars grundlagsenlighet med frågan omhur grundlagen skulle tolkas och kom fram till att enighet om hur tolkningen skall ske innebär att det är mindre viktigt vem som utför den slutliga tolkningen.291 Andersen anknöt till Ragnar Knophs begrepp ”retlige Standarder”,292 som syftade på att grundlagsbestämmelserna måste tolkas om i takt med samhällsförändringarna. Mellan fall av klar grundlagsstridighet och klar grundlagsenlighet finns ett antal fall där eventuell grundlagsstridighet avgörs av hur domaren tolkar grundlagen. Tolkningen kan utfalla olika beroende på om den är inriktad på ordvalet i bestämmelsen eller dess syfte, eller om domaren beaktar olika tolkningsmöjligheters praktiska resultat eller bestämmelsens historiska bakgrund.293 Andersen anknöt till amerikansk rättspraxis. Han lyfte fram ett fall från år 1810, där ståndpunkten hade varit att lag inte borde förklaras grundlagsstridig i ett tveksamt fall; motstridigheten borde vara så stor att domaren kände sig fast och säkert överbevisad om lagens grundlagsstridighet.294 Han hänförde sig sedan till Stangs uppenbarhetsrekvisit och hans uttalande att lagstiftning som låg inom gränserna för en tänkbar tolkning av grundlagen skulle anses grundlagsenlig.295 Vad som var Andersens poäng är, vilket framgår när han anknyter till Stangs lära, och när han går vidare i sin analys,296 att en vid tolkning av grundlagens fri- och rättigheter skulle innebära att fler lagar åsidosattes, något som inte skulle ske med en snäv tolkning av fri- och rättigheterna. Om danska Højesteret skulle fortsätta att bara åsidosätta lagar som otvivelaktigt stred mot grundlagen, och inte skulle göra det i fall då grundlagen var svårtolkad, skulle något problem enligt Andersen inte föreligga. Han 291 E. Andersen 1947 s. 7. Se också E. Andersen 1953 s. 62-129. 292 E. Andersen 1947 s. 8, jfr Knoph 1939. 293 E. Andersen 1947 s. 8-9. 294 E. Andersen 1947 s. 10 med hänvisning till Marshall i Fletcher v. Peck 10U.S. 87 (1810); jfr McCloskey 30-34. 295 E. Andersen 1947 s. 11, se Stang 1833 s. 548. 296 Se t.ex. E. Andersen 1947 s. 65. Danmark • Ernst Andersen och den lagkonforma grundlagstolkningen Den amerikanska Högsta domstolen som exempel
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=