konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 452 prövning och att den dömande makten skulle utövas av domstolarna. Dessa sedvanerättsregler kunde dock inte utgöras av vilka allmänna rättsprinciper som helst, utan det måste vara fråga om sedvanor på konstitutionell nivå, grundläggande författningsprinciper eller analogier från grundlagens bestämmelser. Domstolarna kunde pröva om grundlagsändring skett på formellt korrekt sätt, men däremot inte om grundlagsändringen skett i strid med grundlagens anda och principer enligt 112 §. De kunde inte heller pröva om lagstiftningsmakten utövades på ett folkrättsenligt sätt; om till exempel lagstiftaren beslutade att främmande makters diplomater skulle kunna straffas i landet skulle detta vara bindande för domstolarna.278 Även om Castberg inte ansåg att något särskilt krav på uppenbarhet eller tydlighet skulle uppställas för att en lag skulle anses grundlagsstridig,279 förde han också kortfattat in tanken på att lagprövningens intensitet kunde variera mellan olika typer av fall. Domstolarna, som skulle pröva frågan om grundlagsstridighetenex officio, hade mindre anledning att reagera om Stortinget inkräktat på kungens rättigheter än om det inkräktat på enskildas rätt.280 Odelsrätt är i Norge en rätt knuten till jordbruksmark som har ägts av en person eller en släktlinje i minst 20 år. Den innebär att en begränsad krets av släktingar har en latent rätt att överta marken mot en lösensumma, om den skulle säljas till någon utan odelsrätt eller till någon med sämre odelsrätt, till exempel en yngre släkting. En liknande rätt är åsätesretten, som innebär att det äldsta barnet mot en åsetestakst har rätt att få hela fastigheten på sin lott vid förälderns död. Odels- ochåsetestakstenär lägre än marknadsvärdet.281 Odelsrätten och åsätesrätten skyddas i 107 § grundlagen, som säger att dessa rättigheter inte får upphävas men att de närmare förutsättningarna för deras utövande till största nytta för staten och allmogen bestäms av Stortinget. Rt. 1948 s. 1147 (odelsrätt II) handlade om odelsrätt, men det var inte det första fallet i raden som handlade om denna rätt. Det som gör odelsrätten till en svår grundlagsfråga är att den å ena sidan inte får upphävas men att det å andra sidan är förutsatt i grundlagen att den får anpassas efter vad som är 278 Castberg 1935 II s. 164-166, 213-216, 219-221; 1947 II s. 172-175, 223-225, 229-230 eller 1964 II s. 125-126, 170-172, 175-176. 279 Castberg 1935 II s. 214, 1947 II s. 223 eller 1964II s. 170. 280 Castberg 1935 II s. 216-219, 1947 II s. 225-229 eller 1964II s. 172-175. 281 Baldersheim 2008 s. 9-12. Det första steget tillbaka i rättspraxis?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=