kapitel 1. inledning 45 styret54 analyserar ingående den norska rättsutvecklingen. Professor Ragnhildur Helgadóttir har analyserat amerikanska teoriers inflytande i främst Norge men också i Island och Danmark.55 Numera førsteamanuensis, jur. dr Eirik Holmøyvik har i en artikel jämfört den norska och danska rättsutvecklingen på området56 och i sin avhandling närmare analyserat maktfördelningstanken i 1814 års grundlag.57 Det finns också ett antal verk med bredare ämnesval som är betydelsefulla i sammanhanget eftersom de ingående behandlat frågan om utvecklingen av förhållandet mellan statsmakterna.58 Det material som används i övrigt fördelar sig främst på två kategorier. Den ena omfattar den litteratur som, såsom en del av ett mer omfattande tema, behandlar normprövningsfrågor och andra frågor om konstitutionellt kritiskt dömande. Jag tänker här främst på den statsrättsliga lärobokslitteraturen men också annan litteratur, exempelvis inom processrätten. Under tiden fram till ca år 1900, när övrig litteratur varmindre omfattande, är dessa bidrag till förståelsen viktiga. Efterhand som litteraturen har växt i omfång, har jag fokuserat mer på de verk som skrivits på den konstitutionella rättens område. Den andra kategorin utgörs av mer aktualitetspräglade artiklar i de juridiska tidskrifterna, som har gett väsentliga bidrag till förståelsen av vilka frågor som varit aktuella i fråga om konstitutionellt kritiskt dömande i ett visst land vid en viss tidpunkt. Här har viktiga synpunkter förts fram som kompletterar den bild som ges genom monografilitteraturen. Beträffande doktrinens förutsättningar och inriktning vid olika tidpunkter har jag för tiden fram till år 1950 använt professor Lars Björnes Den nordiska rättsvetenskapens historia.59 Old Constitutions, Haag 1995. Jag hänvisar i det följande till 1990 och 2001 års versioner. 54 E. Smith 1993. 55 Ragnhildur Helgadóttir, The Influence of American Theories on Judicial Review in Nordic Constitutional Law, Leiden/Boston 2006. 56 Eirik Holmøyvik, ”Årsaker til utviklinga av prøvingsretten i Noreg og Danmark” i TfR 2007 s. 718-779. 57 Holmøyvik 2012. 58 Se ssk. Poul Andersen, ”Rigsdagen og domstolene” i Den danske rigsdag 1849-1949, bd 5, København 1953 (Cit. P. Andersen 1953), Finn Hiorthøy, under medverkan av Ingeborg Wilberg, ”Domtolene og forfatningsutviklingen” i Den dømmende makt. Domtolene og rettsutviklingen 1814-1967, Oslo 1967, samt Nils Rune Langeland, Siste ord. Høgsterett i norsk historie 1814-1865. Del I, 1814-1905, Oslo 2005, och Erling Sandmo, Siste ord. Høyesterett i norsk historie 1814-1965. Del II, 1905-1965, Oslo 2005. 59 Lars Björne, Den nordiska rättsvetenskapens historia: del I, Patrioter och institutionalister, tiden före år 1815; del II, Brytningstiden, 1815-1870; del III, Den konstruktiva riktningen, 1871-1910 och del IV, Realism och skandinavisk realism, 1910-1950; Stockholm 1995, 1998, 2002 resp. 2007.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=