konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 442 ny Segerstedt, som var chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, karakteriserade Cervin på följande sätt, med en inledande ironi, apropå att Cervin hade förbigåtts när ny borgmästare i Göteborg skulle utses år 1944: Högsta domstolens formulering att statsimmuniteten som rättsgrundsats var ”erkänd i de flesta länder, bland dem de oss närliggande stora kulturländerna Tyskland, Frankrike och Storbritannien samt Amerikas förenta stater” får anses ganska iögonenfallande mot bakgrund av det pågående världskriget mellan just dessa stora kulturländer. Formuleringen återspeglar Sveriges neutralitet, men återspeglar den också en Högsta domstolens markering av avstånd från de faktorer som lett fram till kriget? Och varför kom i så fall en sådan markering in i en dom? Också tryckfrihetsfrågorna var en typ av grundlagsfrågor som blev högaktuella under krigsåren. Här fanns emellertid gamla bestämmelser som kunde användas på ett nytt sätt. Tvivelaktigt ut konstitutionell synpunkt var frihetsberövandet av vissa utlänningar med stöd av administrativa bestämmelser,216 och hållande av rättegångar inom stängda dörrar.217 Dessa frågor är i sig sådana att de blir relevanta för en lagprövningsdiskussion. Frågan om grundlagsenligheten i olika åtgärder ställdes aldrig på sin spets, utan man kan på sin höjd föra en diskussion utifrån konstitutionella principer eller konstitutionell lämplighet. Hilding Eeks avhandling Om tryckfriheten publicerades under kriget och fick genom krigsutbrottet en annan, mer teoretisk och historisk inriktning än planerat.218 I ett kapitel behandlade han frågor om ”grundlagen såsom garantisystem med avseende å tryckfriheten”.219 Den första frågan han tog sig 215 Citerat i Stridbeck 1981 s. 12. 216 Flyghed 1992 s. 210-218. 217 Flyghed 1992 s. 451-460. 218 Hilding Eek, Om tryckfriheten, Stockholm 1942 (cit. 1942:1), s. III. ”Han har naturligtvis sina svagheter. Den allvarligaste är den, att han varken bockar sig för dem sommakten hava eller borstar deras skor. Han har sagt sin mening lugnt och klart om de ansatser, som försports att låta politiska avsikter dirigera rättskipningen. När räddhågan driver till att stifta lag i flygande fläng för att vara främmande makt till behag eller till att söka öva inflytande på målens behandling inför rätta, så tarvas det att näven lägges hårt i bordet.”215 Tryckfrihet och lagprövning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=