kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 441 Fallet är ett exempel på den negativa sidan av konstitutionellt kritiskt dömande. Det handlade inte om någon grundlagsstridig lag utan om obehöriga försök att få domaren att döma i strid med lag. De flesta av domarna lät sig emellertid inte påverkas. Regeringen ville ha båtarna kvarstadsbelagda, men Andreas Cervin och hovrättspresidenten Bendz i Göta hovrätt samt Högsta domstolen – vilka alla utsatts för påtryckningar – tillämpade trots detta rätten på ett oavhängigt sätt. Huruvida hovrättspresidenten och Högsta domstolen faktiskt kunde påverkas att dröja med avgörandet, vilket också var ett av Tysklands och regeringens intressen,209 är mera oklart. I sammanhanget har överexekutorn, rådmannen Andreas Cervins person kommit i förgrunden. Han gav år 1941 ut Rudolph von Jherings Striden för rätten,210 som utgjorde en reaktion på den under 1800-talet i Tyskland rådande metoden att anse rättsordningen uppbyggd av en hierarki av principer, där man genom logiska deduktioner kunde få fram den rättsregel som skulle gälla i ett enskilt fall.211 Jhering var först en del av denna skolbildning men reagerade mot den. Han kom fram till att rätten var en metod att jämka samman motstående intressen snarare än en metod att finna abstrakta regler. I Striden för rättenargumenterade han år 1872 för att individerna hade en skyldighet att försvara sina rättigheter – endast på det sättet kunde de försvara den rättsordning som omfattade hela samhället.212 Kanske kan hans tankegång sammanfattas med att om rättens existens berodde på att motstående intressen skulle sammanjämkas, kunde rätten inte bestå och vidareutvecklas om ingen försvarade sina rättigheter och därmed de intressen som skulle stå mot varandra. I fallet med kvarstadsbåtarna stod Andreas Cervin emot inte bara de direkta påtryckningarna från politiskt håll utan också de påtryckningar som kom inifrån den egna domstolen.213 Han stred för sin rätt att vara oavhängig och har kommit att bli en symbolfigur för domarnas oavhängighet.214 Torg209 Stridbeck 1981 s. 73. 210 Se vidare Stridbeck 1981 s. 14-17, 134-146. 211 Se härtill M. H. Hoeflich, “Law & Geometry: Legal Science from Leibniz to Langdell”, American Journal of Legal History, vol. 30, 1986, s. 95-121. 212 Se härtill William Seagle, ”Rudolf von Jhering. Or Law as Means to an End” i University of Chicago Law Review, vol. 13, 1945, s. 71-89. 213 Stridbeck 1981 s. 79 och 83. 214 Se t.ex. Anders Stendahl, ”Domare i krigstid – Andreas Cervin och kvarstadsbåtarna” i Tidskrift för Sveriges Domareförbund 3/2005 s. 11-14, och Stefan Strömberg, ”Nya arbetsformer i domstolarna och domarnas självständighet” i Tidskrift för Sveriges Domareförbund 2/2011 s. s. 31-34 på s. 33.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=