kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 433 I andra kammarens debatt invände ledamoten professor Vilhelm Lundstedt, utöver mot ambitionen att fixera äganderättens och andra friheters begrepp, mot vad som anförts i bilagan till utskottsbetänkandet när det gällde lagprövningen. Han accepterade att domstolarna utförde formell lagprövning, det vill säga undersökte om lag tillkommit i grundlagsenlig ordning, men ansåg att någon materiell prövning inte skulle utföras. ”Det ha vi aldrig hittills hört talas om som något eftersträvansvärt i vårt land.” Med hänsyn till ”ägandebegreppets ideologiska och därav följande mångtydiga, alltså rent kautschukartade karaktär”169 kunde det hända att riksdagen med en tolkning av äganderättsbegreppet fann en lag grundlagsenlig medan Högsta domstolen med en annan tolkning fann lagen grundlagsstridig och åsidosatte den. Vad var och en möjligen inte begrep var ordet ’abderitisk’, som betyder ’enfaldig’ och har att göra med att inbyggarna i den forntrakiska staden Abdera hade rykte om sig att vara ovanligt enfaldiga.170 Lundstedt fortsatte med att använda den i norsk 1960-talsdiskussion senare så flitigt använda ’käppen i hjulet’-metaforen och drog slutsatsen att domstolarna beträffande det mesta av den sociala lagstiftning som utvecklat Sverige under de senaste decennierna hade kunnat ”sticka in en käpp i samhällsutvecklingens hjul”.171 Kanske skulle domarna inte ha utnyttjat äganderättsskyddet illojalt, 169 Första kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 11-13, Andra kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 96, båda citaten. 170 SAOB, uppslagsord abderitisk och abderit. 171 Första kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 11-13, Andra kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 96. 172 Första kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 11-13, Andra kammaren, 1938, 3 bd, nr 36, s. 96. ”Detta skulle betyda, att en dömande instans – en instans, vars medlemmar ha utbildat sig för den dömande verksamheten, en instans, som saknar politisk erfarenhet, en instans, som saknar nödig träning för att överblicka de aktuella sociala behoven och de samhällsekonomiska utvecklingslinjerna – att en sådan instans skulle sätta sig över inte bara regeringen utan jämväl en riksdag, som representerar hela landet och som just utrustats medfolkets förtroende att stifta sådana lagar, som nu äro ifråga! Jag tror, att var och en måste begripa att en sådan situation vore fullkomligt abderitisk.” ”Men med den inställning, som dessa domare överhuvud taget ofta ha till samhällsproblemen, eller kanske riktigare, med den brist på inställning de ha, skulle man när som helst kunna befara, att de skulle sätta stopp för lagens tillämpning.”172
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=