konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 430 Detta hör samman med de sakkunnigas uppfattning om ett grundlagsfästande av principerna för de enskildas skyldigheter gentemot staten. De sakkunniga ansåg inte att det fanns något behov av sådana bestämmelser, eftersom ”enligt svensk rättsuppfattning någon gräns icke kan uppdragas för medborgarnas plikt att enligt i laga ordning beslutade normer vara verksamma i det helas intresse.”152 Innebörden av detta var att den enda garantin för medborgarens rättsställning, oavsett om grundlagsskyddade fri- och rättigheter enligt förslaget infördes eller inte, bestod i att lag inte kunde stiftas utan riksdagens samtycke. Något minoritetsskydd var det inte fråga om.153 I såväl motionen som betänkandet framhölls att grundläggande fri- och rättigheter redan gällde enligt svensk rätt, dock utan att ha kommit till uttryck i lag eller grundlag.154 Uppenbarligen var den ovan beskrivna rättsutvecklingen under 1920- och 30-talen i praxis och doktrin den drivfjäder som aktualiserade frågan i Sverige. Fri- och rättigheterna sågs som sprungna ur rättsstatens idé och förankrade i rättsmedvetandet.155 Konstitutionsutskottet, som tagit initiativet till att Kungl. Maj:t borde tillkalla sakkunniga att utreda frågan, ansåg – med professor C. A. Reuterskiöld i spetsen – att grundlagens elasticitet var viktig och att grundlagsfästandet av medborgerliga fri- och rättigheter inte fick hindra ”att en successivt skeende faktisk omdaning i det allmänna rättsmedvetandet av de begrepp, till vilka dessa principer hänföra sig, omsättes i lagstiftning”.156 Det borde inte införas frioch rättigheter som avsågs vara garantier men i realiteten var tomma ord, för i så fall kunde grundlagens helgd undergrävas.157 Sammanfattningsvis måste tanken bakom hela lagstiftningsprojektet anses ha varit att redan gällande grundläggande rättsprinciper skulle kodifieras på en symboliskt högre nivå än vanlig lag, men inte att en för lagstif151 SOU1941:20 s. 14. 152 SOU1941:20 s. 15. 153 Se härtill ett tydligt exempel på varför det borde finnas i Halvar G. F. Sundbergs inlägg i Förhandlingarna vid det 17 nordiska juristmötet i Helsingfors 1937, s. 249. Se vidare Nergelius 1996 s. 601 - 603. 154 SOU1941:20 s. 7-8 (motionen) och t.ex. 24, 26, 32 (betänkandet). 155 SOU1941:20 s. 9. 156 SOU1941:20 s. 10. 157 SOU1941:20 s. 10. ”fråga om att skydda de enskilda medborgarna, utan att stärka den svenska rättsordningen och därmed den svenska staten; den nationella enhetens särart och styrka betingas av medborgarnas frihet och rättssäkerhet.”151
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=