konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 428 döma i rättsuppgörelsens mål föll också i och med att de politiker som hade stått för samarbetspolitiken fick fortsätta verka.144 Man kan mot denna bakgrund fråga sig hur danska domstolar hade agerat omgrundlagen hade innehållit ett retroaktivitetsförbud motsvarande det i den norska grundlagen. Hade domstolarna ändå utan vidare argumentation tillämpat retroaktiv lag, eller hade de ansett sig tvungna att föra uttryckliga resonemang i frågan? Och vad hade de i så fall kommit fram till? Det torde ligga närmast till hands att anta att resultatet hade blivit ungefär som i Norge men utan tydliga principiella resonemang. Troels G. Jørgensens bidrag till kommunistlagen och avsaknaden av konstitutionellt kritiskt dömande under och efter kriget visade att domarna var lojala med de båda andra statsmakterna. År 1938 väcktes motioner i den svenska riksdagen om att några av samhällets fundamentala principer borde grundlagsskyddas, såsom förenings-, församlings-, yttrande- och religionsfriheten samt den personliga äganderätten, vilket ledde till att en utredning tillsattes. Utredningen leddes av statsvetaren Herbert Tingsten, och i den ingick två ytterligare statsvetare Georg Andrén och Knut Petersson. Utredningen lade fram ett förslag till rättighetskatalog i regeringsformen och utredde frågan om lagprövningen. Förslaget ledde inte till lagstiftning145 men är ändå av stort intresse om man vill analysera 1940talets svenska syn på lagprövning och medborgerliga fri- och rättigheter. Utredningen föreslog att ett tillägg till den gamla i konungaeden i 16 § regeringsformen borde införas. Genom detta tillägg skulle svenska medborgare tillförsäkras religions-, yttrande-, tryck-, församlings- och föreningsfrihet. Dessutom skulle den personliga friheten och näringsfriheten skyddas och ett grundlagsfäst skydd för äganderätten införas. Medborgarna skulle ha rätt till hjälp och skydd av det allmänna vid bland annat ålderdom, sjukdom och arbetslöshet. Ett skydd mot retroaktiv strafflagstiftning skulle införas i grundlagen liksom ett skydd för post- och telehemlighet. När det gällde 144 Tamm 1985 s. 719-720. 145 Nergelius 1996 s. 601-605. 3. Sverige i krigets skugga Tingstenska utredningen Grundlagsskyddade fri- och rättigheter?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=