konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 422 var grundlagsstridig. Domstolen fann också att ersättningslagen var uttömmande och att den inte inskränkte skyddet i 80 § grundlagen för äganderätten och kravet på full ersättning vid ingrepp i denna. Højesteret konstaterade i UfR1950 s. 207 bara att Berthelsen inför den domstolen inte hade påstått att ersättningslagen var grundlagsstridig och fastställde sedan domslutet på landsrättens övriga skäl.112 En annan fråga som aktualiserades var grundlagsenligheten av den kristidslagstiftning som reglerade handel och priser. En grosshandlare åtalades för att han i en butik sålde mjölk och grädde, trots att han också sålde kaffe, te, kakao och konserver och trots att affären inte var öppen alla veckans dagar. Detta stred mot gällande regler. Handelsministern hade i lag bemyndigats vidta åtgärder för att säkra befolkningens tillgång till mjölk och grädde till billigast möjliga pris, och ministern hade bestämt att mjölk och grädde bara fick säljas tillsammans med vissa andra varor. Grosshandlaren ansåg att den föreskriften var grundlagsstridig, men i UfR1941 s. 1076 fann Højesteret att så inte var fallet. Grosshandlarens argument var att lagstiftaren inte kunde bemyndiga enminister att utfärda föreskrifter, varigenom enskilda näringsidkare fråntogs sin möjlighet till inkomst. Han hävdade också att det vid lagens antagande hade förutsatts att de drabbade näringsidkarna skulle få ersättning men att så inte hade blivit fallet. Højesteret fann att det var osäkert om det hade funnits en sådan förutsättning och att det i vilket fall inte fanns anledning att låta en sådan förutsättning påverka bestämmelsens giltighet.113 Fallet kan ses som exempel på att det under krigs- och andra kristider är acceptabelt med större inskränkningar i näringsfriheten än annars. Under första världskriget förekom liknande mål i den norska Høyesterett.114 Fallet visar också att Højesteret inte ansåg riksdagen förhindrad att delegera föreskriftsmakt till en minister.115 112 UfR1950 s. 207. 113 Se till principfrågan om gränsen mellan lagstiftning och utfyllande administrativa föreskrifter Ejvind Møller, ”Domstole og øvrighed” i Juristen1943 s. 417-434. Jfr även Mogens Moe, ”Hjemmel for bekendtgørelser” i Juristen1981, s. 230 och 237 not 11. 114 Rt. 1919 s. 449, se kap. 4 avsnitt 2. 115 Se vidare E. Andersen 1947 s. 49-53. Kristidslagstiftning i övrigt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=