konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 420 Jørgensens första artikel om kommunistlagen publicerades den 1 september 1941 och ett avgörande från Højesterets kæremålsudvalg i grundlagsfrågan kom sju dagar senare, UfR1941 s. 1070, det vill säga innan det hunnit bli debatt mellan Jørgensen och Knox. En av de internerade kommunisterna, juristen Carl Madsen,101 åberopade 78 § grundlagen till stöd för att kommunistlagen var grundlagsstridig. Han hävdade dels att lagen inte hade antagits på rätt sätt eftersom de tre kommunistiska riksdagsmännen inte hade fått tillfälle att delta i riksdagsbeslutet, dels att lagen stred mot 78 § grundlagen. Byrätten hänförde sig uttryckligen till att lagen hade antagits ”paa under de foreliggende ekstraordinære Forhold og under behørig Hensyntagen til Nødretsgrundsætningen fuld forsvarlig og grundlovsmæssig Maade” och att 78 § grundlagen ”under de nuværende anormale Forhold” inte hindrade andra typer av frihetsberövanden, när sådana var tvingande nödvändiga av hänsyn till statens säkerhet och dess förhållande till främmande makter.102 Av intresse är här att byrätten inte utan vidare accepterade lagstiftningen utan ställde ganska höga krav för att denna typ av undantagslagstiftning skulle vara berättigad. Højesterets kæremålsudvalg var mera lakoniskt och sade sig bara instämma i att Madsens invändningar om lagens giltighet ”er fundet at mangle Føje”.103 Enligt Torben Jensen låg bakom bedömningarna vetskapen att alternativet till internering i Danmark var tyskt koncentrationsläger och att befolkningen kunde befaras utsättas för reaktioner från tysk sida.104 Samtidigt bekräftade domen att Højesteret var berättigad att överpröva grundlagsenligheten i en lagstiftningsprocess.105 Tamm har diskuterat omman kunde ha väntat sig någon annan utgång än ett godtagande av lagstiftningsprocessen: 101 Tamm 1985 s. 59. 102 Citaten frånUfR1941 s. 1070 på s. 1071. 103 UfR1941 s. 1070 på s. 1071. Troels G. Jørgensen satt inte i rätten, se Koch 1994 s. 318. 104 Torben Jensen, Højesteret og retsplejen, København 1999, s. 239. 105 Koch 1994 s. 317-318, Jensen 1999 s. 244. Jensen hänvisar också till UfR1887 s. 142 (tillfällig strafflag). Kommunistlagens grundlagsenlighet i praxis ”Selv om man anerkender, at Højesteret er forfatningens øverste vogter – et ikke uomtvistet synspunkt – er der ikke i Danmark tradition for at love tilsidesættes som grundlovsstridige. At forvente, at Højesteret i 1941 skulle have tilsidesat en af en enig rigsdag under ekstraordinære omstændigheder vedtagen lov, ville være det samme som at forvente, at Højesteret som det første statsorgan skulle have taget afstand fra forhandlingspolitikken og tilsluttet sig – eller snarere indledt –
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=