konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 42 kulturer, skillnader och likheter i receptionen av utländskt tankegods och skillnader och likheter i avvägningen inom olika dikotomier i rättens djupstrukturer. Om andra författare utreder vad som ’gäller’ och ’har gällt’ och indirekt kommer in på frågor om domarnas attityd, utgår jag från frågan om domarnas attityd och kommer indirekt in på frågor om vad som ’gäller’ och ’har gällt’. Min forskning började med en licentiatavhandling, där jag undersökte hur Nordens domare förhöll sig till motstridigheter mellan lag och grundlag under tiden från och med de nya konstitutionerna under 1800-talets första hälft fram till andra världskrigets början. Den texten, som inte tidigare är tryckt, ingår som kapitel 2-4 i denna bok. Den är dock helt omdisponerad, med en del tillägg och förändringar i förhållande till licentiatavhandlingsmanuskriptet, och med nya analyserande avsnitt. Forskningen fortsatte sedan på så sätt att jag dels tog ett steg framåt i tiden och undersökte rättsutvecklingen fram till nutid, dels tog ett steg djupare i förståelsen av vilka attityder i denna fråga domarna har haft över tid.35 Avhandlingsarbetet inleddes inom ramen för forskningsprojektet Nordens rättsliga kartor i förändring.36 I det följande diskuterar jag de viktigaste verken med liknande teman och hur dessa har använts i denna avhandling. När det gäller lagprövningen har jämförelser gjorts vid några tillfällen. År 1930 hölls det första Nordiska mötet för statsrätt och statskunskap i Stockholm. Temat var lagprövningen och de fyra huvudinläggen, som samma år publicerades i Statsvetenskaplig tidskrift, hölls av de fyra statsrättsforskarna Frede Castberg, Rafael Erich, Poul Andersen och Halvar G. F. Sundberg.37 Den 35 Behovet av rättshistorisk forskning på detta område har identifierats av Kjell Å Modéer, se ”Rättshistorieämnets uppgifter. Reflektioner inför ett rätts- och forskningspolitiskt paradigmskifte” i SvJT1996 s. 524-548, ssk. s. 545-546, och behovet av ett komparativt perspektiv har identifierats av Helle Krunke, se ”På sporet af en ny tid i forfatningsretten” i Juristen2011 s. 119-127, ssk. s. 124-126. Se också Tamm 1997 som på s. 89 efterlyser en rättshistorisk analys av domstolarnas roll i Danmark och särskilt ”et kritisk opgør med domstolenes traditionelt meget tilbageholdende position” i lagprövningsfrågor. 36 Forskningsprojekt 2005-2009 finansierat avNOS-HSmed professor Kjell Å Modéer som styrgruppens ordförande. Se vidare projektets två utgivna antologier, Kjell Å Modéer och Martin Sunnqvist (red.), 1968 och därefter. De kritiska rättsteoriernas betydelse för nordisk rättsvetenskap, København 2010; desamma (red.), Legal stagings. The Visualization, Medialization and Ritualization in Language, Literature, Media, Art and Architecture, København 2012. Närmare om forskningsläget och behovet av denna avhandling
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=