kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 419 munistlagens bestämmelser inte prövas mot 78 §. Detta fick Knox att återigen reagera: Han framhöll att det dittills hade funnits två synsätt, antingen att lagprövning inte förekom i domstol och att lagens grundlagsenlighet alltså var avgjord i och med lagens antagande, vilket varit Ørsteds linje, eller att lagprövning förekom och att lagens grundlagsenlighet skulle prövas av domstolarna, något som enligt Knox var vad som antagits i dansk rättspraxis. Jørgensens indelning mellan ’disharmonier’ och lagar som i snäv formell mening var grundlagsstridiga var inget som Knox kunde biträda, även om han uppställde en vid normprövningsmarginal; först en ”utvivlsomt”96 grundlagsstridig lag borde underkännas av domstol. Knox’ ställningstagande kan kommenteras på det sättet att Jørgensens inte helt klara indelning åtminstone delvis synes ha avsett skillnaden mellan frågor som inte kunde respektive kunde komma under domstols prövning. Om ingen rätt till domstolsprövning fanns i ett visst hänseende kunde rimligen ingen domstol bedöma en lag som grundlagsstridig. I själva saken ansåg Knox att 78 § grundlagen måste omfatta interneringarna, eftersom den bestämmelsen hade just med straffprocess att göra och de internerade just var misstänkta för att vara kommunister vilket hade blivit straffbelagt. Avslutningsvis reagerade Knox mot att Jørgensen hade ansett att hänvändelse till domstolarna skulle vara förgäves97 i de fall som rörde de så kallade disharmonierna, något som fick Knox att markera att ingen kunde veta detta säkert innan domstolarna hade talat.98 Något sådant förutsatte dock en vidare rätt till domstolsprövning än den Jørgensen förutsatte. I senare litteratur har Poul Andersen med beklagande konstaterat att Jørgensen hade rätt på så sätt att rätten till domstolsprövning av frihetsberövande hörde till straffrättskipningen men inte omfattade internering av politiska skäl.99 Henning Koch har ställt frågan annorlunda och liksom Knox diskuterat om kommunistlagen, såsom grundlagsstridig, kunde vara tillåten med stöd av nödrätten. Svaret på den frågan ges genom åtta villkor som skall vara uppfyllda för att statlig nödrätt skall föreligga.100 96 John Knox, ”’Stridende mod Grundloven’” i Juristen 1942 (cit 1942:2) s. 200-202 på s. 201. 97 Jørgensen 1942:2 s. 65. 98 Knox 1942:2 s. 202. 99 Andersen 1954 s. 605-606. 100 Koch 1994 s. 319-323 och 411-414, jfr härtill Jens Peter Christensen, Anm. av Koch 1994 i Juristen1994 s. 353-357 på s. 354, och Henrik Zahle, Anm. av Koch 1994 i UfRB 1995 s. 32-38.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=