konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 418 fri- och rättigheter grundlagsskydd.88 I det sammanhanget gjorde han gällande att 78 § grundlagen bara var en omtagning av en processrättslig bestämmelse från år 1796 med samma innehåll. Han uttalade vidare att det varken var grundlagsstiftarens mening att grundlagsfästa en princip om den personliga friheten även utanför straffprocessen eller att begränsa lagstiftarens handlingsfrihet på detta område.89 Domaren John Knox tog samma år – 1942 – upp tråden och argumenterade i en artikel för att grundlagen borde ha en ”ret betydelig Fasthed”90 när det gällde fri- och rättigheter utan att för den skull omöjliggöra att rätten utvecklades enligt tidens krav. ”Om én Ting kan der imidlertid ikke disputeres, den Grundlov vi har faaet, den skal overholdes, og Ørsteds Kritik bør ikke bruges til at svække den.”91 Knox gick därmed över till att kritisera Jørgensens argument att det var ”lovgivet helt uafhængig af Grundloven” när det gällde kommunistlagen. Enligt Knox måste den lagen anses vara i direkt strid med 78 § grundlagen. Knox kunde visserligen se att nödsituationen gjorde sådan lagstiftning tvingande nödvändig, Knox upprepade att han insåg vikten av att försöka rädda ”noget endnu vigtigere end Grundloven” men han ville inte tiga i förhållande till Jørgensens försök att tolka in lagen under grundlagen eller som ovidkommande i förhållande till denna. Jørgensen svarade i en kort artikel kallad ”Stridende mod Grundloven”94 att en lag kunde vara i disharmoni med grundlagen utan att detta kunde komma under domstolarnas prövning, och att en lag i ”snævrere formel Forstand”95 kunde vara stridande mot grundlagen om den kunde komma under domstols prövning och då underkännas. Eftersom 78 § grundlagen, enligt Jørgensen, inte innehöll någon för staten bindande rättsföreskrift som begränsade lagstiftningsmaktens handlingsutrymme, kunde kom88 Jørgensen 1942:1 s. 1-16, 104. 89 Jørgensen 1942:1 s. 8. 90 John Knox, ”Anders Sandøe Ørsted og Grundloven” i Juristen1942 (cit. 1942:1) s. 33-35, på s. 33. 91 Knox 1942:1 s. 34. 92 Knox 1942:1 s. 34. 93 Knox 1942:1 s. 34, se även 1942:2 s. 201. 94 Troels G. Jørgensen, ”Stridende mod Grundloven” i Juristen1942 (cit. 1942:2) s. 65. 95 Jørgensen 1942:2 s. 65. ”men Forsøg paa at fortolke Loven som noget udenfor eller ved Siden af Grundloven og derfor denne uvedkommende, er efter min Mening aldeles uholdbare og tilmed meget farlige. Hvilke Konsekvenser vilde det ikke kunne medføre, naar fremtidige Experimenter med Grundloven kunde paaberaabe sig billigende Udtalelser endda fra saa autoritativt Hold som i nærværende Tilfælde.”92
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=