konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 414 tygande, eftersom den oskrivna rätten redan var gällande och hade preciserats i praxis och doktrin.68 Schjelderups och Lord Wrights argumentation skall ses i sin kontext, nämligen den naturrättsrenässans som inträdde efter andra världskriget. Vissa handlingar är så uppenbart orätta att det saknar betydelse att lagen tillåter eller påbjuder dem,69 vilket i sin tur innebär att de kan bestraffas i efterhand utan att detta kommer i strid med förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning.70 Det rör sig om en avvägning mellan de grundläggande principer som skyddar den enskildes liv, hälsa och frihet och de grundläggande principer som skyddar den åtalade från överraskande rättstillämpning. Det svåra är givetvis att avgöra exakt var gränsen mellan dessa rättigheter går. Intressant är att de andra domarna i Høyesterett förhöll sig avvaktande till Schjelderups argumentation. Det framstår som om de ville vara mera försiktiga i förhållande till utländska rättskällor och tillämpning av oskrivna internationella rättsprinciper och hålla sig till den norska grundlagen så långt det var möjligt. Efter kriget antogs ett regelverk som skulle gälla i krig och krigsfara, och förhållandet mellan grundlagens skydd för fri- och rättigheter och behovet av undantag i nödsituationer kom då åter i fokus.71 Under besættelsens första skede ledde samarbetspolitiken till att dansk lagstiftare, i tyskt intresse, stiftade tillfälliga straff- och processlagar. Tryck- och yttrandefriheten begränsades beträffande meddelanden ägnade att skada landets intressen i förhållande till utlandet. Också församlingsfriheten inskränktes. Lagstiftningen hade tillbakaverkande kraft och delvis oklart avfattade straffbud. Syftet från dansk sida med att samarbeta med ockupationsmakten var att bevara det danska rättsväsendet intakt och att säkerställa att 68 Wright 1946 s. 43. 69 Se också Gustav Radbruch, ”Gesetzliches Unrecht und übergesetzliches Recht” i dens., Rechtsphilosophie, utg. Erik Wolf, 4 uppl., Stuttgart 1950, s. 347-357. 70 Se härtill Tamm 1985 s. 740, som anknyter till tankegången att lagar som bara genomförde naturrättens krav inte ansågs retroaktiva även om de formellt omfattade gärningar begångna före utfärdandet. 71 Torstein Eckhoff, ”De norske beredskapslover og debatten omkring dem” i SvJT1951 s. 464-470. 2. Danmark under och efter besættelsen Samarbetet under besættelsen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=