RB 71 vol1

kapitel 5. lagprövning i kris och som rättsstatssymbol 413 Neil Duxbury, som i sin forskning särskilt har intresserat sig för dömandets förutsättningar, har i en artikel beskrivit Lord Wright som en ’innovativ traditionalist’.63 När han har använt det begreppet har han utgått från att domare är innovativa på det sättet att de hela tiden skapar ny rätt men att de samtidigt är bundna av lag och tidigare rättsfall och därför måste foga sig i traditionen.64 Vad som var speciellt med Lord Wright var att han, när det behövdes, inte var rädd för att utveckla rätten bort från hävdvunna men föråldrade principer.65 Enligt Duxbury utvecklade Lord Wright ett naturrättsligt tankesätt, som inte innebar att naturrätten var överordnad den positiva rätten utan att naturrätten och den positiva rätten var sammanflätade, gick hand i hand. Den positiva rätten kunde tolkas i ljuset av naturrätten, vars innehåll återigen var förankrat i positiv rätt.66 I Nürnbergrättegångens kontext torde detta mer precist kunna uttryckas som att det inte spelade så stor roll om krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten var tillåtna enligt nationell rätt, så länge det stod klart att de var naturrättsligt oacceptabla och detta hade kommit till uttryck i positiv rätt generellt, om än i andra rättssystem. Med detta betraktelsesätt kan naturrätten anses jämställd med rättens transnationella djupstrukturer. Lord Wright använde Quirin-fallet för att visa att de gärningar som skulle åtalas i Nürnberg-rättegångarna inte utgjorde brott för att segrarmakterna hade kommit överens om det i efterhand utan för att de redan var brott enligt existerande rätt. Vad segrarmakterna hade gjort var bara att skriva ned vad som redan var gällande rätt. ”On any other assumption the Court would not be a Court of law but a manifestation of power.”67 Quirin-fallet visade också att en nyinrättad militärdomstol, och i förlängningen en nationell eller internationell domstol, kunde ges jurisdiktion över sådana brott och att ansvar kunde utkrävas av deindivider som gjort sig skyldiga till dem. Argumentet att det var retroaktiv lagstiftning och lagen var för oprecis var inte över62 Wright 1946 s. 40. 63 Duxbury 2009 s. 265-338. 64 Duxbury 2009 s. 266. 65 Duxbury 2009 passim. 66 Duxbury 2009 s. 268 och 332-339. 67 Wright 1946 s. 41. right and wrong possessed by all decent men, or to describe it as derived from the principles common to all civilized nations. This is, or ought to be, the ultimate basis of all law.”62

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=