kapitel 1. inledning 41 genom dömandet läggas. Denna typ av motsatspar bör förses med en preciseringi vilket avseende domaren ägnar sig åt activismeller restraint och är Richterkönigeller Subsumtionsautomat för att bli användbara. Motsatsparet original intent – living constitution säger då jämförelsevis mer om vilken attityd domaren har i sitt arbete med ett visst material, men säger mindre om inriktningen i dömandet när det gäller omfattningen av exempelvis den enskildes skydd mot staten och om domarens aktivism eller återhållsamhet. I denna avhandling ställs mot varandra begreppenkonstitutionellt kritiskt dömande ochlojalitet med lagstiftaren, som anger både en grad av aktivitet och en inriktning från domarens sida; den domare som kritiskt granskar lagarna gör det från konstitutionella utgångspunkter, medan den domare som inte gör det utan uppvisar återhållsamhet har som skäl för detta att domaren bör vara lojal med lagstiftarens ställningstaganden. De konstitutionella frågor som är aktuella rör framför allt fri- och rättighetsskyddet och legaliteten i de föreskrifter som domarna skall tillämpa. Det saknas inte litteratur om dessa frågor och den därtill anknytande frågan om normprövningens existens och omfång.34 Särskilt frågan om lagprövningens existens och omfång har utsatts för omfattande debatt. Denna är viktig för detta arbete, men avhandlingens angreppssätt är bredare: Även om tidigare litteratur indirekt har diskuterat betydelsen av domarnas attityd är det inte den frågan som har stått i fokus. Den frågan handlar mycket om utgångspunkter och tillvägagångssätt: Utgår domaren från lagen eller grundlagen i sitt dömande? Granskar domaren att lagstiftaren har hållit sig inom de utsatta gränserna och att föreskrifterna har stöd i, eller åtminstone inte strider mot, högre regler och att de är klara, tydliga och offentliggjorda på rätt sätt? Detta undersöker jag främst genom att se hur domarna faktiskt har resonerat i sina domar; vilken attityd som framgår av deras sätt att bedöma dessa frågor. Det materialet får sedan värdefull belysning av hur andra – framför allt inom rättsvetenskapen – har beskrivit och bedömt den attityd domarna intagit, och vilka möjligheter och begränsningar andra rättskällor har givit. Jag använder således grundlagar och annan lagstiftning, riksdagsuttalanden, rättspraxis och doktrin för att belysa dels domarnas syn på sin egen uppgift, dels andra aktörers syn på domarnas uppgift. De nu nämnda typerna av uttalanden finns i rättens ytskikt och möjliggör analys av skillnader och likheter i de nordiska ländernas rättsSicht. Eine rechtsvergleichende Untersuchung der richterlichen Überprüfung der Verfassungsmäßigkeit von Gesetzen in Dänemark, Norwegen und Schweden, Frankfurt am Main 2011, s. 6065. 34 Se vidare nästa avsnitt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=