konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 40 inte heller sagt att domarna nödvändigtvis fyller ut den givna ramen, för de kan begränsa sitt eget handlingsutrymme. Det är inte heller sagt att domarkulturen är enhetlig, utan den kan tillåta olika domare att i olika hög grad utöva konstitutionellt kritiskt dömande. Detta gör att olika domarattityder kan få utrymme vid sidan av varandra. Rättskulturen är en del av rätten och analysen av den är en del av den juridiska analysen. Rättskulturen kan undersökas genom att iaktta de spår som den avsätter på rättens synliga yta.29 Domarattityder som sådana, och den domarkultur som dessa är inbäddade i, har i begränsat omfång varit föremål för rättsvetenskaplig diskussion i Norden. Henrik Zahles Omsorg for retfærdighed är ett verk som sätter in domarens attityder i ett mycket brett sammanhang.30 Kjell Å Modéer och Olof Ställvik (numera Wilske) har behandlat svensk domarkultur på ett mera generellt plan.31 Även på ett internationellt plan finns publikationer i ämnet, inriktade på domarkulturens konstitutionella betydelse.32 I arbeten som har som syfte att analysera en viss rättsfråga eller rättsutveckling är det inte ovanligt att olika domarattityder används som förklaringsmodell eller analysredskap, dock utan att det är attityderna som sådana som står i fokus. Attityderna är i sådana fall ofta grupperade som två motsatser, eller som en skala med två ändpunkter. Några exempel kan nämnas; jag återkommer till dessa exempel i nästa avsnitt. Judicial activismochjudicial restraint är ett vanligt förekommande begreppspar som handlar om domarnas attityder till grundlagsprövning av lagar i USA. Den tyska rättshistorikern Regina Ogorek har på liknande sätt använt begreppenRichterkönig und Subsumtionsautomat. Ett annat begreppspar som används i USA avser attityden till tolkningen av grundlagstexten: utifrånoriginal intent eller såsom en living constitution. Det genomgående problemet med denna typ av skalor är att det kan vara oklart i vilka avseenden en domare är aktiv respektive återhållsam.33 I ordet aktivism kan exempelvis många typer av rättsutveckling 29 Se avsnittet ”Rätten och djupet” nedan. Jfr också Claes Sandgren, ”Vad är rättsvetenskap?” i Fskr. till Peter Seipel, Stockholm 2006, s. 527-552 på s. 531-532. 30 Henrik Zahle, Omsorg for retfærdighed. Essays om retlig praksis, København 2003. 31 Kjell Å Modéer, Den svenska domarkulturen. Europeiska och nationella förebilder, Lund 1994, Ställvik 2009 samt Olof Wilske, ”Administrativ styrning och professionell integritet – det svenska judiciella dilemmat” i Nils Asbjørn Engstad m.fl. (red.), Dommernes uavhengighet. Den norske dommerforening 100 år, Bergen 2012. 32 Se bl.a. Lasser 2009 och Robert Stevens, The English judges. Their role in the changing constitution, Oxford 2004. 33 Jfr härtill Robert Kessel, Die Kontrolldichte der Normenkontrolle in Skandinavien aus deutscher
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=