konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 394 med att statsmakterna var sidoordnade och grundlagen överordnad, särskilt efter det att folkomröstning hade införts som krav för grundlagsändring. Lie accepterade inte att förhållandet mellan grundlag och lag och mellan statsmakterna föranledde principiella slutsatser om domstolarnas funktion när det gällde grundlagsstridig lag. Den osäkerhet om de konstitutionella positionerna, som jag redogjorde för i det föregående, kommer till uttryck i att många förespråkade olika krav på tydlighet eller klarhet för att lag skulle åsidosättas. Som exempel på ett generellt sådant krav kan nämnas Castberg, och somexempel på att mer ingående överväganden om tolkningen av grundlag och lag kunde krävas kan nämnas Knoph. De nya principerna om allmän rösträtt och parlamentarism kan sägas ha sedimenterat ned ganska fort och medfört en rättskulturell, inte minst domarkulturell, osäkerhet om domarnas plats i den konstitutionella bilden. Samtidigt fanns det försök att ifrågasätta sådant som hade sedimenterat ned i tidigare skeden. Somexempel kan nämnas Skeies och Lies angrepp på lagprövningsrätten som något ganska nytt som hade kommit frånUSA, i realiteten ett försök att undanröja lagprövningens legitimitet och på så sätt utöva inomrättslig kritik mot densamma. Domarnas lagprövningsrätt kunde legitimeras av att statsmakterna sidoordnades och grundlagen överordnades. En sådan tendens kan förklaras av Reuterskiölds resonemang och av folkomröstningsinstitutets införande i dansk rätt. Samtidigt innebar osäkerheten om följdeffekterna av de konstitutionella förändringarna att domarna måste ha uppfattat en begränsning i form av bristande legitimitet. En författare som Skeie kunde varna för att om domarna inte var lojala mot lagstiftaren skulle striden bli bittrare än annars och Widell markerade med det finska exemplet. Den underförstådda konsekvensen var att domarna skulle förlora gentemot lagstiftaren oavsett vilka försök de gjorde, och mot en demokratiskt legitim lagstiftare kunde motståndet inte anses hedervärt på samma sätt som motståndet under ofärdsåren. På ett politiskt plan markerades också mot domstolarnas prövning av Mellanpositioner Sedimentering av synsätt? Domarattityder: Konstitutionellt kritiskt dömande? Konstituering och begränsning rörande domarens handlingsalternativ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=