kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 385 Domstolarna hade mindre anledning att reagera om stortinget inkräktat på kungens rättigheter än om det inkräktade på enskildas rätt.451 Rafael Erich hade år 1919 velat införa lagprövningsrätt med Högsta domstolen som behörig domstol, 1923 uppfattat rättsläget som att lagars grundlagsenlighet låg utanför domstolarnas prövningsrätt men motionerat om att sådan prövning skulle införas; år 1931 hade förslaget återkommit som proposition men avslagits. Vid 1930 års statsrättsmöte redogjorde Erich för den finska rättutvecklingen, och den har diskuterats i det föregående. Speciellt för Finland jämfört med de andra länderna var ju att det sedan elva år fanns en grundlagsbestämmelse att ta som utgångspunkt. Rafael Erich menade även nu att regeringsformens bestämmelse om prövning av förordningars grundlagsenlighet inte nödvändigtvis uteslöt sådan prövning av lagar, men med kännedomen om händelseutvecklingen kunde man ändå dra den slutsatsen att riksdagen inte hade velat införa någon sådan prövning. Erich motiverade nu skillnaden mellan lagprövningsrätt och prövningsrätt avseende förordningar med att det i det senare fallet är fråga om ett statsorgans (regeringens) åsidosättande av ett annats (riksdagens) kompetens. Däremot stiftades såväl lagar som grundlagar av riksdagen, och skillnaden i förfarande – att ett riksdagsval skulle äga rum innan en grundlagsändring kunde genomföras – innebar inte att det var fråga omett ytterligare statsorgan som var inblandat. Då fanns det inget statsorgans rätt som domstolarna kunde bevaka. OmHögsta domstolen skulle utveckla en prövning av lagars grundlagsenlighet i praxis vore det praeter legem.452 Påföljande år lade Erich till några ytterligare synpunkter. Ett argument mot synsättet att lagprövning redan existerade var att det inte fanns någon regel om vem som fick utöva den och att det vore orimligt att vilken underordnad domstol som helst fick utöva sådan prövning. Erich tog vidare avstånd från självklarhetsresonemang; för att domarna skulle kunna pröva lagar krävdes en uttrycklig bestämmelse eller en hävdvunnen grundlagstolkning. Även om lagprövning inte existerade skulle domstolarna svara mot revolutionära eller statskuppsartade situationer.453 451 Castberg 1935 s. 216-217. 452 Erich 1930 s. 338-351. 453 Erich 1931 s. 219-220. Rafael Erich: enligt 1919 års regeringsform
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=