konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 384 ningsrätten kunde leda till viss osäkerhet om vilka lagar som gäller och till att en allmänt önskad rättsutveckling hämmas. Castberg menade emellertid att lagprövningens viktigaste funktion var att grundlagsstridiga lagar inte beslutades. Sammanfattningsvis ansåg han att det norska systemet väl balanserade majoritetsstyre och minoritetsskydd, konstitutionalism och kortvarig rättsosäkerhet beträffande enskilda ifrågasatta lagar. Profetiskt – och kanske på grund av den finska erfarenheten – avslutade han med att framhålla betydelsen av Høyesterett som ”vern om landets forfatning og dermed om selve legalitetens prinsipp”444 i en kritisk tid. I sin lärobok tog år 1935 han en annan utgångspunkt:445 Där började han med att konstatera att varje domstol måste ta ställning till om de regler som åberopades inför den var ’lag’ i grundlagens mening. Detta innebar dock inte med självklarhet att domarna fick utföra den materiella prövningen. Han lyfte fram den rättpolitiska frågan om avvägningen mellan individens rättsskydd kontra behovet av förändring av samhället genom lagstiftning. Han kunde likväl på grund av den norska historiska utvecklingen säga att domstolarna hade en ”uomtvistelig”446 makt att pröva lagars grundlagsenlighet även i materiellt hänseende. Castberg betraktade själva principen att domstolarna hade rätt att pröva lagars grundlagsenlighet som av ”samme art som grunnlovens regler”,447 innebärande att det skulle krävas grundlagsstiftning för att avskaffa den.448 I samma anda förklarade Castberg att ”Domstolene må i almindelighed undlate å gi en lovbestemmelse anvendelse, dersom den strider mot en regel i grunnloven eller en dermed likestillet forfatningsretlig sedvanerettsregel.”449 Exempel på en sådan regel var rätten till domstolsprövning och att den dömande makten skulle utövas av domstolarna. Dessa sedvanerättsregler kunde inte utgöras av vilka allmänna rättsprinciper som helst, utan det måste vara fråga om sedvanor på konstitutionell nivå, grundläggande författningsprinciper eller analogier från grundlagens bestämmelser. Däremot kunde domstolarna inte pröva om grundlagsändringar skett i strid med grundlagens anda och principer.450 Castberg förde också kortfattat in tanken på att lagprövningens intensitet kunde variera mellan olika typer av fall. 444 Castberg 1930 s. 337. 445 Castberg 1935 s. 209-221. 446 Castberg 1935 s. 210. 447 Castberg 1935 s. 212. 448 Castberg 1935 s. 209-213. 449 Castberg 1935 s. 213. 450 Castberg 1935 s. 213-216 och 220.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=