kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 379 realist.409 Uppsatsen handlade om lagprövningen i Norge men riktades till svensk publik, närmare bestämt Axel Hägerströms seminarium i praktisk filosofi.410 Diskussionen hålls emellertid på ett mera principiellt plan: ”Av grundläggande betydelse är att klargöra, varför och på vad sätt grundlagen är rätt i högre mening än allmän lag. Härpå vilar läran, och härav följa principerna för dess tillämpning.”411 Olivecrona menade att ”all rätt måste vara uttryck av samma vilja”, att det inte kunde tänkas, ”att en vilja skulle vara verksam i grundlagen och en annan i allmän lag”. Detta ledde till att det särskilda förfarandet för grundlagsändring var betydelselöst somargument för lagprövningen, för det skulle bygga på att ”den rättsbestämmande viljan skulle kunna bestämma, att den i framtiden i vissa fall icke skall vilja, vad den då verkligen vill, d. v. s. att den skulle kunna på förhand upphäva en framtida verklighet”.412 Någon skillnad mellan grundlagsstiftaren och lagstiftaren kunde med andra ord inte göras. På grund av detta resonemang måste den överordnade rätt mot vilken lagar skall prövas vara naturrättslig. Olivecrona försökte belägga att norrmannenRagnar Knophs argumentation var styrd av ett naturrättsligt betraktelsesätt ”under det att viljeteoriens terminologi användes för att överskyla detta förhållande”.413 På liknande sätt argumenterade han med Castberg. Sammanfattningen är: Olivecrona undersökte sedan om det överhuvudtaget var möjligt att grundlagen stod över statsmakten. Han ansåg inte det: 409 Freeman 2001 s. 855-872. 410 Olivecrona 1925 s. 301 not 1. 411 Olivecrona 1925 s. 302. 412 Alla dessa citat från Olivecrona 1925 s. 303. 413 Olivecrona 1925 s. 307. 414 Olivecrona 1925 s. 309. ”Konsekvent fullföljd innebär viljeteorien, att statsmakten är oberoende av all rätt. Men detta strider på ett flagrant sätt såväl mot det verkliga förhållandet som mot rättsmedvetandets uppfattning. Därför glider man över till rättsmedvetandets position och därmed till föreställningen om en över staten höjd rättsordning. Men så till vida fasthålles viljeteorien, att denna rättsordning säges vara ’positiv’ och sålunda kunna ändras av statsviljan. Så har man åter staten där i sin allmakt och cirkelgången är fullbordad.”414 ”Om icke de i grundlagen angivna organen äro tillfinnandes och faktiskt utöva makt enligt grundlagen, äro reglerna för deras verksamhet och kompetens för det närvarande betydelselösa. Grundlagens kraft är betingad av att statsverksamheten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=