konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 378 i tiden, liksom Olriks början till en differentiering av normprövningsmarginalerna. Det är här en annan typ av rättsvetenskaplig påverkan än tidigare. Nytänkande författare som Knoph och Olrik kunde argumentera utifrån praxis, medan generationerna före hade inspirerats av andra länders tänkesätt utan att behöva bekymra sig över vad som legitimerade att dessa tänkesätt användes i deras respektive rättsordning. Ett bra argument var auktoritativt i sig. Personer som Erich och Thinn gör nu i stället en skillnad påde lege lata och de lege ferenda-argument – professorn och domaren utvecklar inte rätten efter eget huvud utan anpassar sig till de synsätt som visserligen inte slagits fast i grundlag eller lag men som blivit allmänt accepterade. Teorin i förening med praxis antyder att grundlagarna i Norge, Sverige och Danmark nu var överordnade normtyper. Det hade den norska grundlagen länge ansetts vara; Morgenstierne försvarade synsättet medan Thinn och Lie hellre ville se det på annat sätt de lege ferenda. I Sverige började grundlagen anses överordnad liksom i Danmark. Detta synsätt hade sitt ursprung i USAmen förespråkades också av Hans Kelsen. Beträffande den tyskspråkiga doktrinen kan konstateras att den statsrättsliga positivismen utvecklades i olika riktningar:406 Enligt den rena rättsläran var grundlagen överordnad lagen, men hos Gerhard Anschütz var parlamentet den främsta statsmakten och grundlagen inte överordnad lagen.407 Teoretiska argument kunde alltså även nu stödja olika ståndpunkter, men det viktiga var att lagprövningen blev politiskt kontroversiell, en ’counter-majoritarian force’. Grundlagens skydd för fri- och rättigheter, särskilt de ekonomiska, stod mot majoritetens förändringsvilja. I en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift år 1925 tog Karl Olivecrona upp frågan om lagars grundlagsenlighet.408 Han var då jur. kand., sedermera jur. dr och från år 1933 professor i processrätt i Lund samt internationellt känd rätts406 Gusy 1986 s. 91 och 112. 407 Gusy 1986 s. 116 resp. 91-93. 408 Karl Olivecrona, ”Till frågan om lagars grundlagsenlighet” i StvT1925 s. 301-329. 4. Nordisk teoridebatt. Ett gemensamt svar? Skilda teoretiska utgångspunkter: Olivecrona, Castberg och Knoph
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=