kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 377 Morgenstierne och Gjelsvik utgick, i Aschehougs efterföljd och med stöd av bland annat Rt. 1890 s. 455 (’en celeber dom’) från att lagprövningen var en självklarhet. Grundlagen var överordnad och statsmakterna sidoordnade. Morgenstierne åberopadeMarbury v. Madison. Parlamentarismen hade gällt sedan 1885, så det var inte fråga om något kungligt veto som nu föll bort – i stället var lagprövningen redan etablerad. Lagstiftaren ville omreglera bland annat alkoholförsäljningen, rätten till vattenfall och odelsrätten. Då var förbudet mot retroaktiv lagstiftning ett hinder på vägen, särskilt om etablerade positioner uppfattades som rättsligt skyddade. Skeie och Lie utmanade rättsläget; antingen kunde lagprövningen eller förbudet mot retroaktiv lag avskaffas. Anfallet underbyggdes genom nytt inflytande frånUSA, denna gång inte legitimeringen av lagprövningen genom Tocqueville och Story utan kritiken mot Lochner-erans rättspraxis. I alla de tre nu diskuterade länderna var detta en tid av förändring. I Danmark hade domstolarna principiellt slagit fast sin lagprövningsrätt, och i teorin ses en förändring som går ut på att grundlagen blir en överordnad normtyp och domstolarna sidoordnade med de andra statsmakterna. I Danmark var det ändrade förfarandet för grundlagsändring och det reellt bortfallna kungliga vetot som var väsentligt, och i praxis slogs en principiellt restriktiv lagprövning fast. En liknande utveckling som Jørgensen genomgick, genomgick också Reuterskiöld. Också i Sverige var den konstitutionella ombalanseringen en anledning att se annorlunda på domstolar och grundlag. Vitt skilda uppfattningar fördes emellertid fram i debatten, och domstolarna gav inga tydliga svar utom när det gällde att förordningars grundlagsenlighet kunde prövas. I Norge var lagprövningen redan etablerad, och den hade stöd i doktrin hos t.ex. Morgenstierne. Medan utvecklingen i de andra länderna gick från tvekan till legitimering av lagprövningen, gick utvecklingen i Norge från att lagprövningen sågs som en självklarhet (Morgenstierne) till att den uppfattades som ett hinder för lagstiftning i förändringssyfte (Lie, Skeie). I denna debatt fördes också några nya perspektiv fram: Knophs idé om att syftet bakom lag- och grundlagsbestämmelserna skall jämföras pekar framåt Sammanfattande slutsatser: Från självklarhet till ifrågasättande Sammanfattande slutsatser: Förändringar i olika riktning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=