kapitel 1. inledning 37 ningsförhållanden mellan de olika statsmakterna. Domaren har inte bara att förhålla sig till lagstiftarens konstitutionsenliga eller -stridiga handlande utan också att stå emot försök till påtryckningar från den verkställande eller styrande makten. Domaren kan då söka skydd i lagarna, åberopande legalitetsprincipen. Även detta är en del av ett konstitutionellt kritiskt dömande på så sätt att det är de lagar som har konstitutionell förankring som är domarens beskydd mot föreskrifter, beslut eller till ochmed påtryckningar, som saknar konstitutionell förankring. Det är alltså ytterst i konstitutionen (och andra på motsvarande sätt tungt vägande regelverk) som domarens skydd finns, och det är konstitutionen som domaren bevakar mot de andra statsmakterna. I detta sammanhang är det mindre intressant om en domare åsidosätter en lag eller tolkar den inskränkande, om domaren uttryckligen reagerar mot en påtryckning eller underförstått gör det genom att inte låta sig påverkas av den: det intressanta är att den konstitutionella aspekten får betydelse i dömandet. Det konstitutionellt kritiska dömandet kan alltså sägas ha en positiv sida (tillämpning av grundlag och andra konstitutionella rättsregler före lägre normtyper) och en negativ sida (motstånd mot försök till maktutövning som ligger utanför konstitutionell behörighet). Det är inte därmed sagt att det finns en skarp gräns och att det ena alltid utesluter det andra i valet mellankonstitutionellt kritiskt dömande och lagstiftarlojalitet. Om lagstiftaren har hållit sig inom grundlagens ramar (och till andra relevanta konstitutionella principer) uppkommer ingen motsättning mellan de båda alternativen. Problem kan däremot uppkomma om (en överdriven) lagstiftarlojalitet hindrar (befogat) konstitutionellt kritiskt dömande. Syftet med avhandlingen är att analysera spänningen mellan domarenskonstitutionellt kritiska dömande och lagstiftarlojalitet i de nordiska rättsordningarna under de senaste 200 åren, med början i de nordiska konstitutionella förändringarna år 1809, 1814 och 1849. Avhandlingen är komparativt rättshistorisk och granskar därmed rätten i ett förändringsperspektiv och med jämförelser mellan de nu nämnda rättsordningarna. Spänningen mellan domarens konstitutionellt kritiska dömande och lagstiftarlojalitet antyder att domare, över tid och i olika rättsordningar men även samtidigt i samma rättsordning, kan ha olika attityder till sin uppgift. På samma sätt kan andra aktörer ha olika syn på vilken attityd domare bör Syftet i ett nötskal: Att undersöka domarkulturers förändringar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=