kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 367 prövningenåren1900, 1909och1927. Hans utgångspunkt var klar:Det fanns ingen begränsning för vilka rättsfrågor domstolarna kunde pröva, domstolarna var på ”Retsafgjørelsernes Omraade, om man saa vil, suveræne”,342 de var direkta organ för statsmakten, hade en del av den suveräna statsmyndigheten och uppträdde med full självständighet mot de andra statsorganen. Morgenstierne jämförde den norska grundlagen med den andra författning somvilade på ett strängt genomförande av maktdelningsläran, nämligen den nordamerikanska grundlagen. Den tvekan om domstolarnas ställning i förhållande till ’statsmakterna’, somman ännu kunde spåra hosAschehoug, var alltså försvunnen med Morgenstierne. Å andra sidan ledde parlamentarismens införande successivt till ett ifrågasättande av maktdelningen från andra utgångspunkter.343 Enligt Seips uppfattning blev Morgenstiernes position alltmer ohållbar.344 När det gällde lagprövningen kunde det hävdas att lagstiftaren skulle bedöma sin egen kompetens och att domstolarna inte skulle vara överordnade lagstiftningsmakten. Denna inställning grundade sig enligt Morgenstierne på ett missförstånd:345 Vad Morgenstierne här åberopar är domstolarnas handlingssätt, deras funktion, på ett sätt som påminner om Hermansons konstruktioner. Björne har också försiktigt övervägt om en sådan påverkan förekom.347 Grundlagens tystnad när det gällde begränsningar för den dömande maktens verksamhet innebar, att dess kompetens var obegränsad och att de även fick utföra lagprövning, vilket också aldrig betvivlats. Skillnaden mellan förfarandet för stiftande av grundlag och lag ledde till att domstolarna skulle 342 Morgenstierne 1900 s. 400, 1909 s. 400 eller 1927 s. 69. 343 Morgenstierne 1900 s. 400, 1909 s. 400-401 eller 1927 s. 14-19, 69-70. 344 Seip 1968 (Jus og politikk) s. 127. 345 Morgenstierne 1900 s. 401-402, 1909 s. 401-402 eller 1927 s. 72. 346 Morgenstierne 1900 s. 402, 1909 s. 402, 1927 s. 72. Se också Kongeriket Norges to og syttiende ordentlige Stortings forhandlinger, 1923, Femte del, Dokument nr 13, tillegg: Betenkning angående spørsmålet om ophevelse av grunnlovens § 97 og dermed sammenhengende spørsmål av Bredo Morgenstierne [Cit. Stort. bet. 1923 V 13 tillegg Morgenstierne], s. 1-13. 347 Björne 2002 s. 111, 404-405. ”Den ubetingede Kompetence til at afgjøre ethvert foreliggende Retsspørgsmaal bliver jo altid kun en Kompetence indenfor det Domstolene forfatningsmæssig tillagte Omraade: Retsafgjørelsens. Her danner Domstolenes Afgjørelser det høieste Udtryk for Statsviljen, og forsaavidt denne Side af de øvrige Statsviljesytringer angaar, maa de være Domsretten underlagte.”346
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=