konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 354 bestämmelsen i 80 § grundlagen måste förstås utifrån hur den är skriven. I övrigt borde dock inte rättspraxis i anslutning till denna bestämmelse vara vägledande: Olrik menade att religions-, tryck-, förenings- och församlingsfriheterna samt skyddet mot husrannsakan och frihetsberövande hörde till den kategori där domstolarna hade anledning att utöva en mer ingående kontroll.273 Olrik var, såvitt jag har funnit, den förste som i Norden markerade en skillnad mellan intensiteten i domstolarnas bevakning av olika typer av grundlagsfästa rättigheter.274 Det var inte bara fråga om hur precist grundlagsregeln var formulerad utan också om vilken typ av innehåll den hade. Olrik framhävde också behovet av en kontrollerande instans sedan regeringen blivit ”et Forretningsudvalg for 2det Kammers Flertal”.275 Genom att redogöra för den hastiga riksdagsbehandlingen av en av de lagar som ifrågasatts såsom grundlagsstridiga kunde han visa att någon analys av dess grundlagsenlighet inte alls gjorts.276 I rättspraxis hade slagits fast att domstolarna kunde pröva lagars grundlagsenlighet men att mycket skulle krävas för ett åsidosättande. Acceptansen för möjligheten till åsidosättande av grundlagsstridiga lagar underbyggdes i teorin genom att grundlagen hade blivit svårare att ändra och att kungens vetorätt hade förlorat sin betydelse. Detta legitimerade en omsvängning i synsätt från en överordnad lagstiftningsmakt till sidoordnade statsmakter med en överordnad grundlag. 272 Olrik 1921:1 s. 227. 273 Olrik 1921:1 s. 226-227 274 Jfr Carl August Fleischer, ”Striden om statens kontrakter” i LoR1978, s. 377, där det anges Per Augdahl var den som ”trukket trinnhøyde-poenget fram” i ”Nogen bemerkninger om grunnlovens § 97 og § 105” i Rt. 1935 s. 33-37 och i ”Ingen lov må gis tilbakevirkende kraft (Grunnlovens § 97)” i TfR1938 s. 379-407. De framställningarna har emellertid ett annat fokus och gör inte samma poäng som Olrik. Se också Jens Peter Christensen, ”De danske frihedsrettigheder – nogle principielle og metodiske overvejelser” i Juristen 1989 s. 1-7 på s. 5. 275 Olrik 1921:1 s. 228. 276 Olrik 1921:1 s. 227-228. ”Det er i Virkeligheden mindre her end paa andre Omraader, den i Prøvelsesretten liggende Garanti for alle Borgere skal vise sig, nemlig hvis der fra Lovgivningens Side gøres Indgreb i nogen af de almindelige borgerlige Rettigheder [---].”272 Sammanfattande slutsatser: Teori underbygger praxis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=