kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 347 de andra statsmakterna. För det andra innebar hänvisningen till Holck en öppning för att andra statsrättsliga faktorer kunde påverka förhållandet mellan statsmakterna och mellan normtyperna. I anmälan av boken i Tidsskrift for Retsvidenskabvar anmälaren, professorn i förmögenhetsrätt L. A. Grundtvig, kritisk till Jørgensens resonemang och lanserade uppfattningen att man På det sättet skulle lagprövningen begränsas till fall då grundlagen tilldelade någon en rättighet som lagstiftaren sedan genom vanlig lag tog ifrån densamme.236 År 1933, när Jørgensen var højesteretsdommer sedan ett antal år, hade han ändrat uppfattning.237 Han ställde dåUssing, Friis (notera jämfört med framställningen år 1905 att Friis nu är påpro- i stället för contra-sidan238), Scheel, Matzen, Deuntzer, Lassen, Berlin och Olrik mot Ørsted, Holck, Nellemann och sin egen avhandling. Han inledde emellertid med att uttala att några av de stora statsrättsliga frågor, som sysselsatt juristerna eftersom de inte klart besvarades i grundlagen, genom grundlagsändringar hade kommit ur världen. Som ett exempel på detta anger han att ”Problemet om Domsmagtens Stilling til Lovgivningen, Spørgsmaalet om i hvilken Udstrækning Prøvelse kan ske af Loves Overensstemmelse med Grundloven” hade ”faaet et nyt Grundlag” genom att grundlagsändringar, som tidigare krävt beslut på två riksdagar, efter 1915-20 år grundlagsändring också krävde bekräftelse genom folkomröstning. Detta kunde ”maaske faa”239 betydelse för bedömningen av frågan. Han klargjorde inte på vilket sätt detta skulle ske, men argumentet implicerar att Jørgensen uppfattade den grundlagsstiftande makten som en högre statsmakt eller att grundlagens hierarkiska överordning, som han tidigare inte hade accepterat fullt ut, nu var så klar att tolkningen av grundlagen skulle tillfalla domstolarna. Det är emellertid svårt att relatera Jørgensens nya synsätt till hans gamla indelning mellan frågans subjektiva och objektiva sida. 235 L. A. Grundtvig, Anmälan av Jørgensen 1905 i TfR1906, s. 91. 236 Grundtvig 1906 s. 91. Se även Troels G. Jørgensen, ”Nogle Bemærkninger om Domstolenes Stilling overfor grundlovstridige Love” i UfRB 1921 s. 9-11. 237 Jørgensen 1933:2. 238 I själva verket var det svårt att tolka vad Friis avsåg, se diskussionen om honom i kap. 3 avsnitt 2. 239 Alla dessa citat från Jørgensen 1933:2 s. 294. ”kan – og sikkerlig ogsaa bør – begrænse Prøvelsesretten til et Omfang, svarende til det, i hvilket den ved Grl. § 72 er hjemlet Domstolene overfor Øvrighedsmyndigheden, nemlig til Spørgsmaal om egentlige Grænseoverskridelser.”235
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=