konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 346 I sin doktorsavhandling omErstatning for Ejendomsafstaaelse uttalade sig Troels G. Jørgensen – senare president i Højesteret – år 1905 mot lagprövningen. Frågan var vilken lag som skulle anses vara gällande rätt, om grundlagen och olika speciallagar ledde till olika resultat när det gällde beräkningen av expropriationsersättnings storlek. Med hänvisning till den statsrättsliga diskussionen – å ena sidan Holck, Nellemann, Friis, å den andra Ussing, Scheel, Matzen, Deuntzer, Lassen – ville han skilja mellan frågans objektiva och subjektiva sida, det vill säga om en lag i konflikt med grundlagen var ogiltig och om domstolarna i så fall hade rätt att konstatera detta. Underlag för slutsatserna var en tolkning av grundlagens indelning mellan de olika statsmakterna och det gällde att hitta den regel som bäst passade in i systemet.231 Vissa formfel kunde vara sådana att en antagen lag var ogiltig men att riksdagen och inte domstolarna var kompetenta att konstatera detta. När det gällde grundlagsändringar som skett genom vanlig lag menade Jørgensen, eftersom syftet med 95 § var att säkerställa att riksdagsmajoriteten hade stöd i folket, att sådana därför inte borde anses giltiga. När det gällde den subjektiva sidan menade Jørgensen att den viktiga frågan var ”om Lovgivningsmagten vil hævde Fortolkningen af Grundlovens § 95 for sig selv, eller om den vil overlade den til Domstolene og bøje sig for deres Afgørelse.”232 Jørgensen förbehöll lagstiftaren den slutliga tolkningen av 95 §. Viktigt för Jørgensen var att lagprövningsrätt också skulle innebära lagprövningsplikt, vilket gjorde att domstolarna inte skulle kunna anpassa lagprövningen efter olika omständigheter och behov i olika fall.233 Jørgensen anknöt till Holcks konstaterade att lagprövning bara förekom i Norge ochUSA, där den kunde förklaras med det bortfallna kungliga vetot respektive förbundsstatens uppkomst.234 Jørgensens resonemang föranleder två reflektioner. För det första var avgörande för honom vad den lagstiftande makten ville, det vill säga den hade möjlighet att auktoritativt tolka grundlagen och var på så sätt överordnad 231 Troels G. Jørgensen, Erstatning for Ejendomsafstaaelse, Köpenhamn 1905, s. 67-70. 232 Jørgensen 1905 s. 84. 233 Jørgensen 1905 s. 72-86. 234 Jørgensen 1905 s. 85-86. 3. Motsatta åsikter i teorin Danmark: Teori stödd på och underbyggande praxis Troels G. Jørgensen: ändrad uppfattning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=