konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 334 Lübeck förutsatte att domstolarna kunde pröva förordningars grundlagsenlighet, medan kronan bestred detta. Rådhusrätten och Svea hovrätt ogillade käromålet utan att ta upp frågan om lagprövningen. Högsta domstolen uttalade genom referenten justitierådet Bellinder: Tre justitieråd var skiljaktiga med andra men snarlika motiveringar. Den gamla kortfattade bestämmelsen i 36 § regeringsformen kunde alltså, tolkad enligt samtidens organisationsförändringar i statsförvaltningen, inte ge ett särskilt omfattande skydd för tjänstemännens ställning. Värdet av rättsfallet ligger i klargörandet att förordningars grundlagsenlighet kunde prövas av domstol och att en sådan prövning också skedde,176 men det kan samtidigt konstateras att kraven för åsidosättande av grundlagsstridiga förordningar var högt ställda. Att domstolarna kunde tillämpa grundlagen är klart genom rättsfall från NJA1899 s. 178 (konstitutotial I), 1901 s. 280 (soldats meddelarfrihet) och 1910 s. 277 (konstitutorial II) . Rättsläget motsvarade alltså det danska. NJA 1907 s. 188 (prästdotterns pension) visar att domarna – utan några principiella uttalanden – granskade lagligheten i upphävandet av en rättighet. När upphävandet inte hade skett genom lag, åsidosattes det. Möjligen var det liksom ifråga omSvJT1920 ref. s. 70 (mattvånget) så att det som kontrollerades var om beslutande statsmakt hade hållit sig inom sin behörighet. Det var däremot oklart utifrånNJA1928 s. 88 (Neuendorff) och 125 (tobakshandlaren Öström) om förordningars grundlagsenlighet kunde prövas av domstolarna.177 175 NJA1934 s. 515 på s. 521. 176 Se även E. Sandström och H. Guldberg, ”Från Sveriges högsta domstol 1934-35”, i TfR 1937 s. 338-339. 177 Ännu mer oklart är om något fri- och rättighetsskydd kunde växa fram i praxis, jfr diskussionen i anslutning till RÅ1929 ref. 75 (kommunister i kyrkorådet). Sammanfattande slutsatser: Tillämpning av grundlagen och därtill hörande principer, prövning av förordningars grundlagsenlighet ”Enär, på sätt domstolarna funnit, K. M:s åtgärd att under angivna förhållanden återtransportera Lübeck till beställning såsom kommendörkapten av första graden vid flottan måste anses stå i överensstämmelse med bestämmelserna i K. K. d. 11 juni 1926, samt med hänsyn till den organisation, som vid flygvapnets inrättande givits åt befattningarna vid detta vapen, ifrågavarande bestämmelser icke kunna anses vara stridande mot stadgandet i § 36 regeringsformen, prövar jag lagligt fastställa HovR:ns domslut.”175
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=