kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 333 tiska parti som hade valts in i ett kyrkoråd. Valet överklagades av en person, som menade att de inte uppfyllde ett i förordning föreskrivet krav på att de var kända för ’gudsfruktan och nit’, eftersom det kommunistiska partiet var ateistiskt och religionsfientligt. De hade också erkänt sig vara antireligiösa, men Regeringsrätten lät valet stå fast eftersom det som upplysts ”icke enligt lag [medförde] obehörighet”.171 Brita Sundberg-Weitman har menat att Regeringsrätten skyddade den ännu inte lagfästa, negativa religionsfriheten för dessa ledamöter, trots kravet på ’gudsfruktan och nit’. Enligt Sundberg-Weitman kan man till och med hävda att Regeringsrätten gick för långt.172 Frågan är emellertid omman alls kan dra några slutsatser av fallet. Det är svårt att utläsa något om religionsfrihet av fallet, och det kan lika gärna ha varit så att domstolen ansåg det bäst att låta ett val – som av allt att döma gått rätt till – bestå. Vad som möjligen var det väsentliga var att kravet var föreskrivet i förordning, men inte i lag. I så fall skulle det vara fråga om ett åsidosättande av förordningen i linje medNJA1907 s. 188 (prästdotterns pension) och det senare fallet RÅ 1943 ref. 30 (nådåret). I NJA1934 s. 515 slog Högsta domstolen fast sin prövningsrätt avseende förordningar med följande formulering i rubriken: År 1920 hade T.W. M. Lübeck förordnats till kommendörkapten vid flottan. År 1926 utnämndes han till kommendör vid flygvapnet med förbehåll om tillämpning av en förordning bland annat innehållande regler omåtertransport från marinen till flygvapnet utlånade officerare. År 1928 blev han kommendör i marinen men tjänstgjorde fortfarande vid flygvapnet. År 1933 gjorde han sig skyldig till oförstånd i tjänsten,174 varefter Kungl. Maj:t transporterade honom att vara kommendörkapten i marinen och pensionerade honom. Eftersom de olika graderna hade olika pensionsålder miste han därmed fem års lön och viss del av pensionen. 171 RÅ1929 ref. 75 på s. 237. 172 Brita Sundberg-Weitman, ”Några synpunkter på det svenska rättssamhället” i SvJT1982 s. 44-51 på s. 44. 173 NJA1934 s. 515 på s. 515. Jfr Petrén 1956 s. 506. 174 NJA1933 B 222. ”Domstol prövar väckt fråga huruvida bestämmelser i viss administrativ författning [---] strida mot § 36 regeringsformen (och besvarar frågan nekande).”173 ’Domstol prövar väckt fråga … och besvarar frågan nekande’
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=