kapitel 1. inledning 33 Under de allra senaste åren har de högsta domstolarna bekräftat sin kritiska attityd till lagars förenlighet med grundlagen eller EKMR. De svenska högsta domstolarna har år 2013 i tre avgöranden – två från Högsta domstolen6 och ett från Högsta förvaltningsdomstolen7 – med stöd avEU-domstolen låtit sin tolkning av dubbelbestraffningsförbudet i sjunde tilläggsprotokollet till EKMR, art. 4, gå före lagstiftarens. I det senare avgörandet från Högsta domstolen slogs dessutom fast att detta gäller med retroaktiv verkan till förmån för den enskilde tillbaka till Europadomstolens Zolotukhin-avgörande år 2009.9 Den finska Högsta domstolen har också givit det Europarättsliga dubbelbestraffningsförbudet företräde framför finsk rätt och knutit an till den finska grundlagens garantier för en rättvis rättegång.10 Majoriteten i den norska Høyesterett har år 2010 i ett mål, där frågan var om en viss skatt för rederier var tillbakaverkande, gjort sin tolkning av grundlagen, funnit att lagen var grundlagsstridig och då förklarat sig sakna anledning att beakta lagstiftarens försök att tolka grundlagen.11 Den danska Højesteret förklarade år 2012 att staten hade gjort ett med hänsyn till EKMR oproportionerligt ingrepp i vissa utlänningars rörelsefrihet.12 Denna typ av fall är omdebatterade. Även en ny lag, som förbjuder något som hittills varit tillåtet, kan vara omdebatterad, även om det är allmänt accepterat att lagstiftaren har rätt att ändra rätten på det sättet. När en domstol förklarar att en lag inte håller sig inom det utrymme som lagstiftaren har givits i en grundlag, kan det vara omdebatterat i sak. Men det är också uppseendeväckande på ett annat sätt än när parlamentet stiftar en ny lag, och det leder gärna till en debatt om domstolarnas rätt att utföra en konstitutionell kontroll. Detta skall ses mot den bakgrunden att domstolarna i Norden under 1800- och 1900-talen, med vissa undantag, har visat stor återhållsamhet när det gäller att granska lagar mot konstitutionella regler och principer. Det speciella med dessa och liknande rättsfall, och bakgrunden till den ifrågasättande debatt de kan ge upphov till, kan därmed inte uppfattas om de inte ses i ett historiskt sammanhang. Detta sammanhang sträcker sig åt6 NJA2013 s. 502 (skattetillägg och dubbelbestraffning IV) ochNJA2013 s. 746 (dubbelbestraffningsförbudets retroaktivitet). 7 HFD2013 ref. 71 (skattetillägg och dubbelbestraffning V). 8 EU-domstolens dom den 26.2.2013 i mål C-617/10 Åkerberg Fransson. 9 Europadomstolens dom den 10.2.2009 i mål 14939/03 Zolotukhin mot Ryssland. 10 HD2013:78 (skatteförhöjning och dubbelbestraffning). 11 Rt. 2010 s. 143 (rederiskatt). 12 UfR2012 s. 2874 (‘tålt ophold’)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=