kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 329 lertid beslag på alkoholen enligt förfogandelagen. Delägarna förde talan mot staten och ville ha ersättning för skadan. De åberopade 16 § regeringsformen och anförde att de inte kunde avhändas något gods utan rannsakning och dom. Domstolarna nekade emellertid möjlighet till domstolsprövning av beslutet. Oavsett om man antar att det var fråga om prövning av beslutets laglighet eller lagens grundlagsenlighet skedde ingen sådan prövning. I NJA1907 s. 188 hade kyrkoherden C. H. Levin åt sin dotter Elma förvärvat rätt till pension från prästerskapets änke- och pupillkassa. Frågan var om en av konungen beslutad förändring av kassans reglemente kunde innebära att dotterns anspråk enligt det tidigare reglementet upphävts. Efter att ha fått avslag på sin begäran om pension och enligt reglementet besvärat sig hos Kungl. Maj:t i ecklesiastikdepartementet, stämde hon kassans direktion inför domstol. Samtliga instanser förklarade att den pensionsrätt som fadern förvärvat åt henne ”icke lagligen kunde anses hafva blifvit upphäfd”155 genom ändringen. Av referatrubriken framgår att Högsta domstolen ansett dels frågan om retroaktiv lagstiftning, dels frågan om samma sak kunde prövas i administrativ väg och därefter i domstol, väsentliga i målet.156 Enligt Halvar Sundberg skall den förstnämnda frågan ses som en konflikt mellan konungens ekonomiska lagstiftning och den allmänna lagstiftningen genom konung och riksdag, då grundlagen inte innehöll någon regel som hindrade att bestående rättslägen ändrades genom lagstiftning. Eftersom konungen ensam inte haft kompetens att besluta föreskrifter med detta innehåll har dessa åsidosatts.157 Således är det enligt Sundberg fel att uppfatta målen såsom handlande inte om grundlagsfrågor utan om kränkningar av förvärvade civila rättigheter,158 vad det handlade om var att föreskriften hade behövt meddelas som lag rörande civila rättsförhållanden och inte som administrativ reglering.159 Westerståhl utgick från att fallet handlade om ”huruvida tillämpningen av en Kungl. Maj:ts förordning inneburit ett otillbörligt ingrepp i bestående civila rättsförhållanden”.160 155 NJA1907 s. 188 på s. 190. 156 Se också NJA1912 s. 168 I-II ochRÅ1943 ref. 30, som behandlas närmare nedan. 157 Sundberg 1930 s. 378-379 och 1960 s. 66. 158 Halvar Sundberg i Förhandlingarna vid det 24 nordiska juristmötet i Stockholm 1966, Stockholm 1967, s. 253. 159 Fahlbeck m.fl. 1947 s. 45. 160 Westerståhl 1941 s. 126. • Normgivning inom behörigheten?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=