ett antal fall frånde senaste 20 åren har de högsta domstolarna kan nämnas. Den danska Højesteret avgjorde vid 1990-talets slut tre sådana mål: ett där domstolen förklarade sig komma att övervaka att EU inte överskred det bemyndigande unionen hade fått genom den danska suveränitetsavståelsen, ett där en lag förklarades vara i realiteten ett avgörande av en tvist och därmed stridande mot maktfördelningen i 3 § i den danska grundlagen, och ett där en lags förenlighet med den grundlagsskyddade församlingsfriheten prövades.3 Den norska Høyesterett, som redan hade en fast etablerad möjlighet att pröva lagars grundlagsenlighet, förde påföljande år ingående diskussioner om förhållandet mellan norsk rätt ochEKMRoch kom fram till att norska domstolar skulle hålla jämna steg med utvecklingen i Europadomstolens praxis och ingå i ett samspel med den. Skulle norsk lag strida mot EKMR måste norsk lag åsidosättas.4 År 2005 förklarade svenska Högsta domstolen i två avgöranden att lägre föreskrifter vid behov skulle tolkas inskränkande så att de stämde med grundlagen och att svensk lag vid behov skulle tolkas inskränkande så att den stämde med hur Europadomstolen kunde förväntas avgöra frågan.5 i de nordiska länderna intagit en kritisk attityd till lagars förenlighet med grundlagen eller Europakonventionen2 (EKMR). Några exempel I konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 32 1 Julia Laffranque, ”Judicial independence – as natural as the air that we breathe” i Nils Asbjørn Engstad m.fl. (red.), Dommernes uavhengighet. Den norske dommerforening 100 år, Bergen 2012, s. 325-343 på s. 343. 2 Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 3 SeUfR1998 s. 800 (Maastricht II), 1999 s. 841 (Tvind) och 1999 s. 1798 (’Rockerloven’). 4 Se Rt. 2000 s. 996 (Bøhler), se även Rt. 1996 s. 1415 (folketrygden/Borthen) och 2004 s. 1737 (politisk reklam). 5 Se NJA2005 s. 33 (partiell grundlagsstridighet II) och 2005 s. 805 (Åke Green). ”… in the service of judicial independence as a state of mind so that judicial independence will indeed be, for the rule of law and for us all, as natural as the air that we breathe.” julia laffranque1 1. Avhandlingens syfte Lagstiftarlojalitet eller konstitutionellt kritiskt dömande? Kapitel 1. Inledning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=