konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 316 att, oavsett om hela den aktuella arealen tidigare hade använts till väg eller bara en del därav, hade ägaren enligt 82 § grundlagen rätt till ersättning för förlusten. Om förlust förelåg, och i så fall hur stor den var, skulle avgöras av ”uvillige Mænds Skøn”.87 Domen får uppfattas som ett klargörande av att föreskrifter om ersättning vid expropriation skulle tolkas med stöd av grundlagens bestämmelse därom.88 UfR1912 s. 545 brukar benämnas tiondeavlösningssaken. Målet handlade om att prästers avlöning genom tionde skulle upphöra, vilket kunde leda till inkomstförluster för redan anställda präster. Højesteret fann att lagen skulle tillämpas även på dessa präster och att de inte hade rätt till ersättning för inkomstförlusten. Dåvarande højesteretsjustitiarius Niels Lassen uttalade i sina Meddelelser fra den danske Højesterets Praxis i Tidsskrift for Rettsvidenskabatt Højesteret utgick från att domstolarna kunde pröva lagars grundlagsenlighet. Rubriken till notisen var ”Forudsat, at Domstolene ere berettigede til at prøve, om en Lov er stridende mod Grundloven, og i bekræftende Fald at tilsidesætte den.” Vad man kan invända mot är möjligen uttalandet i den delen Lassen sade ”[…] og i bekræftende Fald at tilsidesætte den”, för så långt kom ju inte Højesteret i sitt resonemang. Lassen har sannolikt ansett diskussionen om lagstiftarens berättigande att lagstifta på det sätt den gjort sommeningslös om det inte fanns en underliggande uppfattning att grundlagsstridig lag kunde åsidosättas. Fallet kan jämföras med den norska Høyesteretts dom den 10 december 1822, där de magistratspersoner i Trondheim som fråntagits rätten till ett auktionssalarium, fick ersättning av statskassan för förlusten. GenomUfR1913 s. 457 fastslog Højesteret att frågan om en expropriation krävdes av ”Almeenvellet” enligt 82 § grundlagen suveränt avgjordes av lag87 UfR1908 s. 29. 88 Jfr P. Andersen 1953 s. 542. Jfr ett tidigare fall, UfR1890 s. 921, där Landsover-, Hof- og Stadsretten fram till att en i viss lag omtalad förlust inte omfattades av grundlagens expropriationsbestämmelse. 89 Niels Lassen, ”Meddelelser fra den danske Højesterets Praxis” i TfR1912 s. 359. P. Andersen 1954 s. 467 fäster avseende vid att uttalandet gjordes av Højesterets dåvarande justitiarius. 90 Lassen 1912 s. 360. • 1912-13 års rättsfallsreferat med fotnotskommentarer ”Som det ses undersøger Højesteret i denne Dom først, hvad Lovens Mening har været, og derefter om Lovgivningsmagten har været berettiget til at give Loven saaledes som denne maa fortolkes.”90
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=