kapitel 4. demokratiseringen och statsmakternas ombalansering 307 ansetts sträcka sig även till författningar av lägre ordning än förordning.48 På grund av brådskan i lagstiftningsarbetet saknades enligt Curt Olsson fasta åsikter i lagprövningsfrågan hos de flesta lantdagsmännen, och frågan ansågs inte central.49 Genom antagandet av grundlagsbestämmelsen tillkom ändå ett auktoritativt uttalande att åberopa och tolka. Lämnades frågan om prövning av lags grundlagsenlighet öppen, eller var sådan prövning utesluten?50 Bestämmelsen i 92 § andra momentet föranledde debatt år 1923, dels genom en artikel av Robert Hermanson, dels i en diskussion i Juridiska föreningen. Dessutom fanns två konkreta fall, där riksdagen påstods ha stiftat lag i strid med grundlag. Dessa två fall orsakade stort uppseende. I det ena av fallen, den så kallade Lex Pulkkinen, som avsåg statens rätt att tvångsvis förvärva fast egendom som trävarubolag förvärvat i strid med en förordning av år 1915, vägrade presidenten med stöd av ett utlåtande från Högsta domstolen stadfästa lagen. Det andra fallet handlade om 1922 års lag om hyresspekulation, som gjorde ingrepp i fastighetsägares äganderätt. I sammanhanget bör också nämnas de ’politiska rättegångar’ som förekom på 1920- och -30-talen.52 Efter inbördeskriget år 1918 ställde den vinnande sidan förlorarna inför rätta, ett förfarande som har beskrivits som ”legalismens skeppsbrott”.53 Tillfälliga domstolar med summarisk process infördes, och ”inte ens blygsamma minimikrav på objektivitet och den anklagades rättsskydd”54 uppfylldes. Därefter hölls rättegångar mot kommunister i de vanliga domstolarna, vilka inte heller uppfyllde rättssäkerhetskraven i de fallen. Detta har betydelse för domstolarnas förmåga längre fram i tiden att bevaka grundlagens fri- och rättigheter.55 48 V. Merikoski, Grunddragen av Finlands offentliga rätt, bd 1, Vammala 1962, s. 87. 49 Olsson 1994:2 s. 461-462. Jfr Erich 1930 s. 343-344, som – närmast i egenskap av aktör – refererar händelseutvecklingen. 50 Olsson 1994:2 s. 462-463. 51 Olsson 1994:1 s. 244, se även diskussionen i FiJFT1924 s. 219. 52 Se Björne 2007 s. 496-507. 53 Björne 2007 s. 498. 54 Björne 2007 s. 499. 55 Se kap. 6 avsnitt 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=