konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 306 lantdag förkastade förslaget.40 Ett nytt förslag överlämnades, och 89 § innehöll åter bestämmelsen att ett ”stadgande” som inte tillkommit i grundlagsenlig ordning inte skulle tillämpas.41 Grundlagsutskottet föreslog att bestämmelsen skulle uteslutas, eftersom det inte kunde ”anses lämpligt, att envar tjänstemans skyldighet vore att i sin tjänsteverksamhet pröva, huruvida något stadgande, vare sig i lag eller förordning, tillkommit i grundlagsenlig ordning eller icke”. Erich var ledamot i grundlagsutskottet.42 Han reserverade sig mot utskottets ställningstagande i lagprövningsfrågan. Enligt hans uppfattning omfattade ordet ’stadgande’ även sådana i allmän lag, och varje tjänstemän borde inte pröva om lagar tillkommit i grundlagsenlig ordning. Eftersom det fanns anledning att göra skillnad mellan allmän lag och administrativa förordningar föreslog han att domare och andra tjänstemän inte skulle få tillämpa grundlags- eller lagstridiga förordningar. När det gällde lagar föreslog han, att ”tvivelsmål huruvida en lag överensstämmer med statsförfattningen” skulle avgöras avHögsta domstolen.44 Reservationen tillstyrktes av stora utskottet,45 men efter det att lantdagen gjort vissa ändringar i förslaget till regeringsformoch stora utskottet på nytt prövat frågan uteslöts bestämmelsen om att Högsta domstolen skulle pröva lagars grundlagsenlighet.46 Detta blev också bestämmelsens slutliga utformning, nu i 92 § regeringsformen: I sammanhanget kan nämnas att det i 28 § regeringsformen, som reglerade förordningsmakten, angavs att stadgande i förordning inte fick innebära ändring av lag. Något motsvarande uttalande fanns inte om att lagar inte fick innebära ändring av grundlag. Prövningen enligt 92 § regeringsformen har 40 Lantdagens skrivelse 25.4.1919, Riksdagens handlingar 1919:I. 41 Regeringens prop. 1919:17. 42 Grundlagsutskottets bet. 1919:2, Riksdagens handlingar 1919:I, s. 9. 43 Grundlagsutskottets bet. 1919:2, Riksdagens handlingar 1919:I, s. 32. En kort diskussion om bestämmelsen, återgiven helt på finska, finns i Riksdagen 1919, Protokoll i sammandrag, s. 123-124, jfrt med Valtiopäivät 1919, Pöytäkirjat, I, s. 812. 44 Grundlagsutskottets bet. 1919:2, reservationIV(tillsammans med E. N. Setälä och Wilh. Malmivaara), Riksdagens handlingar 1919:I, s. 84-85. Citatet från s. 85. 45 Stora utskottets bet. 1919:12, Riksdagens handlingar 1919:I, s. 3 och 25. 46 Stora utskottets bet. 1919:12a, Riksdagens handlingar 1919:I, s. 3-4. En kort diskussion på finska finns i Riksdagen 1919, Protokoll i sammandrag, s. 128, jfrt med Valtiopäivät 1919, Pöytäkirjat, I, s. 824. 47 92 § Regeringsform för Finland, FFS1919:94 s. 1. ”I all tjänsteverksamhet skall vid laga påföljd lag noggrant iakttagas. Om ett stadgande i en förordning står i strid med grundlag eller annan lag, må det ej av domare eller annan tjänsteman tillämpas.”47
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=