RB 71 vol1

kapitel 3. teoriernas slutenhet 293 tidpunkt. För författare som Blomberg och Matzen är den norsk-amerikanska påverkan tydlig, och även Mechelin kan räknas till samma tradition. Vad som kom in i ytskiktet under denna period, genom olika författares mer eller mindre tydliga referat eller hänvisningar, är således olika teoretiska dimensioner. Dessa var sinsemellan oförenliga – jämför till exempel den amerikanskalex superior-principen med Labands fokus på staten som juridisk person – men kunde var för sig appliceras på de nordiska grundlagarna. Varje teori sedd för sig föranledde vissa bestämda slutsatser om lagprövningen. Behovet av att ge rätten en teoretisk dimension vägde uppenbarligen tyngre än ett motstående intresse somman kunde ha förväntat, nämligen tolkningen av grundlagen i ljuset av dess historia och tillkomstförutsättningar. Detta kommer till uttryck inte bara genom att den per definition nationalstatligt förankrade konstitutionella rätten i de nordiska länderna över huvud taget kunde analyseras i ljuset av tysk och amerikansk teori utan också genom att likheten mellan Norge och Finland när det gällde grundlagarnas betydelse för statsbildningen motsvaras av en lika stor skillnad i internationell orientering, mot amerikansk respektive tysk teori. Här finns spänningar i rättskulturens djupare skikt. Den norska rättskulturen, där grundlagens tillkomsthistoria i huvudsak förenas med ett därtill passande amerikanskt teoretiskt angrepssätt, skiljer sig från de andra ländernas mer divergerande attityder. En tydlig skillnad jämfört med föregående period är inte bara att statsrätten förvetenskapligats i de nordiska länderna utan också att domare uttryckt sina uppfattningar i praxis eller i diskussioner. Andra domare hade alltså uttryckliga domaruttalanden att förhålla sig till. Den finske domaren kunde åberopa de domare som i Juridiska föreningens diskussioner på 1860-talet uttalat sig för lagprövningens existens; dessa fick på 1890-talet stöd av Mechelin som kort konstaterade samma rättsläge. Det fanns alltså år 1900 en praktiskt inriktad åsiktsriktning som klart var benägen att i vart fall pröva lagars formellt riktiga tillkomst eller kanske till och med – med stöd av Mechelin – deras materiella grundlagsenlighet. Hermansons mera teoretiska syn var att domarna kunde pröva om förordningar som uttryckligen beslutats av monarken ensam gick in på lagstiftningens Konstituering och begränsning rörande domarens handlingsalternativ Domarattityder: Konstitutionellt kritiskt dömande?

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=