konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 292 Även nu fanns olika mellanpositioner. På de tyska juristmötena förekom ett antal sätt att diskutera frågan om lagprövningen som inte utgick från normtypernas eller statsmakternas hierarkiska inordning respektive sidoordning. Som exempel kan nämnas prövningen av om normgivaren haft erforderlig kompetens och frågan om promulgationens betydelse för bedömningen av om folkrepresentationen samtyckt. Den senare frågan diskuterades i Norden ingående av Hermanson i anslutning till Laband. Naumanns acceptans av lagprövning avseende förordningar och ansvarighetslagen visar att han var beredd att acceptera normprövning, med ett uppenbarhetsrekvisit. Även om Blomberg (1896) talade om grundlagen som den ”rätta lagen” var den tydligen överordnad, men han laborerade med ett uppenbarhetsrekvisit. Scheel ansåg grundlagen överordnad med anbefallde grundlagskonform tolkning som ett förstahandsalternativ. Eftersom Goos (1890) nästan sidoordnade domstolarna med övriga statsmakter och knöt samman grundlagsbestämmelserna med skyddet för individernas frihet får grundlagen uppfattas som i viss mån överordnad hos honom. Som redan nämnts föregrep han diskussionen omnormprövningsmarginaler ochpreferred position. Holck (1869) diskuterade sidoordning och hierarkier i olika avseenden och kom till slut fram till att domstolarna vid lagprövning skulle ställas över lagstiftaren, men han öppnade däremot för grundlagskonform tolkning. Genom Naumann, Hermanson och Nellemann fördes den tyska statsrättsliga diskussionen i ämnet över till Norden, men de använde den på helt olika sätt. Hermanson köpte hela det statsrättspositivistiska paketet medan Naumann var mer selektiv och Nellemann förde sina egna resonemang. Dessa författare gick tillbaka till 1830-talets tyska doktrin och den tyska påverkan i Norden fortsatte fram till dess att Hermanson anslöt sig till Labands teoribidning på 1880-talet. Aschehoug refererade också till Laband men anslöt sig till den amerikanska teoribildningen, som för övrigt också hade en tysk förespråkare i Robert von Mohl. Därefter avstannade den tyska påverkan. Georg Jellinek, som år 1887 behandlade lagprövningfrågan i Gesetz und Verordnung,538 synes knappast ha varit föremål för diskussion i Norden vid denna 538 Georg Jellinek, Gesetz und Verordnung. Staatsrechtliche Untersuchungen auf rechtsgeschichtlicher und rechtsvergleichender Grundlage, Freiburg im Breisgau 1887. Se härtill Gusy 1985 s. 68-71. Mellanpositioner Sedimentering av synsätt från ytskiktet?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=